Välgrundade beslut i privat och offentlig sektor leder till hållbara lösningar och framgångsrika policyer. Inte sällan finns dock ett glapp mellan forskningen och det omgivande samhället.
Med IIES/SNS International Policy Talks erbjuder SNS i samarbete med IIES en mötesplats där internationellt ledande nationalekonomer presenterar aktuell forskning med policyrelevans. Det är en möjlighet för SNS medlemmar att ta del av insikter från internationell forskning och för forskningen att fungera som en del av beslutsfattandet i Sverige.
Vid frågor om IIES/SNS International Policy Talks, kontakta projektledare Gustav Peldán Carlsson, gustav.peldan@sns.se.
Att rika människor lever längre än fattiga är ett väl etablerat faktum. Men vi vet inte helt säkert vad detta beror på. Stanfordforskaren Petra Persson har undersökt betydelsen av att ha en läkare eller sjuksköterska i släkten, vilket ser ut att kunna utgöra en delförklaring. Vad innebär detta i så fall för utformningen av svensk sjukvård? Medverkar vid seminariet gör även Mårten Palme, professor i socialförsäkring, nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet.
Lyssna på seminariet på SNS Play.
Vilket är det mest effektiva sättet att minska skillnaderna mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden? Sveriges nya jämställdhetsminister Åsa Lindhagen kommer till SNS för att diskutera detta utifrån aktuell forskning med bland andra nationalekonomiprofessorn Barbara Petrongolo.
Varför är kvinnor fortsatt underrepresenterade i toppen av inkomstfördelningen trots de framsteg som har gjorts på jämställdhetsområdet i övrigt? Marianne Bertrand, professor i nationalekonomi vid University of Chicago, presenterar sin forskning om det så kallade glastaket för kvinnor.
Hur ser flyktingströmmarna till Europa ut i praktiken? Vilka samhällsekonomiska effekter har permanenta respektive temporära uppehållstillstånd? Och varför är det så svårt att komma överens om en gemensam migrationspolitik i EU? Uta Schönberg, professor i nationalekonomi vid University College London, presenterar sin forskning om de politiska och ekonomiska dimensionerna av flyktinginvandringen till EU.
Vad förklarar att företag ofta dröjer med att ta till sig och anpassa sin verksamhet till ny tillgänglig teknologi på marknaden? Det frågar sig Eric Verhoogen, professor i nationalekonomi vid Columbiauniversitetet. Verhoogen har studerat vilken betydelse organisatoriska hinder har för införandet av ny teknik. Och hur drivkrafterna ser ut för olika nyckelaktörer inom ett företag för att anpassa sina och organisationens arbetssätt till nya tekniker.
Kan globaliseringen förklara de ökade ojämlikheterna i inkomst mellan och inom länder? Det frågar sig Elhanan Helpman, professor i internationell handel vid Harvarduniversitetet, och en av världens främsta forskare inom internationell handel. På seminariet presenterar han sin kommande bok om globalisering och ojämlikhet i löneinkomster. Samtalet modereras av Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet, och ordförande för Finanspolitiska rådet.
Personer som är mer villiga att ta risker när det gäller pengar verkar också vara mer villiga att utsätta sig för sexuella risker. De löper därmed högre risk att smittas av hiv och andra sexuellt överförbara sjukdomar. Två nationalekonomer har använt dessa insikter om människors beteenden för att utforma effektivare metoder för att förebygga hiv. I SNS analysen Hivprevention med hjälp av lotterier beskriver de hur ett lotteri motiverar och hjälper människor att skydda sig mot hiv.
Hur stor är skatteflykten internationellt och i Skandinavien? Vilka blir följderna för ojämlikheten i samhället? Och hur kan skatteflykten minskas? Det frågar sig den internationellt ledande skatteflyktsforskaren Gabriel Zucman, doktor i nationalekonomi vid UC Berkeley. Vid seminariet presenterar han nya forskningsresultat om storleken på skatteundandragandet i Skandinavien som bygger på nya mikrodata från ”Swiss Leaks” och ”Panama Papers”. På seminariet deltog även Per Krusell, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och Åsa Hansson, docent i nationalekonomi, Lunds universitet.
Den politiska polariseringen har ökat i USA och i andra västerländska demokratier. Bidrar sociala medier till den här utvecklingen? Det är fokus för den prisbelönta nationalekonomen Matthew Gentzkows, professor vid Stanforduniversitetet, forskning. Hans studier visar bland annat att den ökade polariseringen i USA i huvudsak drivs av andra faktorer än internet och sociala medier. Polariseringen har ökat mest inom de grupper som är mindre benägna att använda internet och sociala medier. Han har också analyserat konsumtionen av falska nyheter inför det senaste presidentvalet i USA. På seminariet deltog även David Strömberg, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, Karin Pettersson, politisk chefredaktör på Aftonbladet och Sanna Rayman, debattchef för Dagens Samhälle.
Matthew Gentzkows rapport om sociala medier och politisk polarisering.
I dag är kvinnor och män lika välutbildade och förvärvsarbetar i ungefär lika stor utsträckning. Trots det finns betydande skillnader vad gäller både lön och representation på chefspositioner. Vad beror det på? Om detta forskar den flerfaldigt prisbelönta nationalekonomen Lise Vesterlund vid University of Pittsburgh. Hennes experiment visar bland annat att kvinnor oftare än män tillfrågas och tackar ja till att utföra uppgifter som inte leder till befordran. Det är också vanligare att de själva tar på sig den här typen av uppgifter. Medverkade vid seminariet gjorde även Anna Sandberg, postdoktor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi (IIES) på Stockholms universitet. Mötet modererades av Robert Östling, docent i nationalekonomi vid IIES.
Intervju med Lise Vesterlund.
En ständigt aktuell fråga är om kraven på att politiker skall vara representativa går ut över kravet att de skall vara kompetenta. I den första riktigt breda undersökningen av politikerurval har forskaren Torsten Persson tillsammans med ett antal andra forskare undersökt socioekonomisk bakgrund och kompetens hos olika kategorier politiker för att bland annat ta reda på om elitism eller meriter ligger till grund för urvalet. Medverkade vid seminariet gjorde även Jenny Madestam, lektor i statsvetenskap vid Södertörns högskola.Samtalet modererades av Agneta Berge, doktorand vid IIES. Seminariet hölls den 7 februari 2017.
Intervju med Torsten Persson.
Uttaget av sjuk- och aktivitetsersättningen ökar dramatiskt i många länder. Vad beror det på och vad får det för konsekvenser? Finns det beteendeeffekter som går i arv inom familjer? Det var frågor som diskuterades på seminariet med professor Magne Mogstad där han presenterade sin aktuella forskning om sjuk- och aktivitetsersättningen och välfärdskulturer inom familjer. Medverkade gjorde även Gabriella Bremberg, försäkringsdirektör och chef för avdelningen för analys och prognos på Försäkringskassan samt Emma Henriksson, riksdagsledamot för Kristdemokraterna och ordförande i Riksdagens socialutskott. Mötet modererades av Peter Nilsson, forskarassistent på IIES. Seminariet hölls den 15 december 2016.
Xavier Vives är ett välkänt namn i den europeiska debatten om reglering av banksektorn. Han kom till SNS för att presentera sin nya bok ”Competition and Stability in Banking – The Role of Regulation and Competition Policy.” Medverkade vid seminariet gjorde även Kerstin af Jochnick, förste vice riksbankschef Hans Lindberg, vd, Svenska Bankföreningen och Martin Noréus, biträdande generaldirektör, Finansinspektionen. Samtalet modererades av John Hassler, professor i nationalekonomi vid Institutet för Internationell Ekonomi vid Stockholms Universitet. Seminariet hölls den 16 september.
Raj Chetty är en av världens mest citerade ekonomer. Chettys forskning fokuserar på hur det går att skapa mer gynnsamma uppväxtmiljöer för barn med sämre socioekonomiska möjligheter. Samtalet modererades av Arash Nekoei, assisterande professor på IIES, Institute for International Economic Studies, Stockholms universitet.