Många av de långtidsarbetslösa i Sverige är personer födda utanför Europa. Kunskaper i svenska sägs ofta vara avgörande för deras utsikter att få jobb. I SNS-rapporten God svenska – vägen till arbete för utrikes födda? undersöker nationalekonomerna Stefan Eriksson och Dan-Olof Rooth hur viktiga goda svenskkunskaper är för utlandsföddas möjligheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.
De finner att nästan nio av tio rekryterare ser bristande svenskkunskaper som ett hinder för att anställa utlandsfödda. Över åtta av tio ser god svenska som mycket viktigt på sin arbetsplats och det gäller även i lågkvalificerade yrken.
»Mönstret är tydligt hos de arbetsgivare som ingått i vår undersökning: sannolikheten att gå vidare i en anställningsprocess ökar kraftigt när den jobbsökande skriver eller talar bättre svenska. Kraven inom olika yrken på muntliga och skriftliga språkkunskaper ser dessutom ut att ha ökat över tid«, säger Dan-Olof Rooth, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Rapporten visar också att en stor andel av de utlandsfödda har betydande brister i sina svenskkunskaper. Svenska för invandrare, sfi, har låg genomströmning och en majoritet av deltagarna slutför aldrig utbildningens sista kurs. Därmed har de inte heller behörighet till fortsatta studier i svenska på komvux på grund- och gymnasienivå.
»Obalansen är tydlig mellan arbetsgivarnas krav och de utlandsföddas kunskaper i svenska. För att ändra detta krävs åtgärder på både utbuds- och efterfrågesidan. Den viktigaste åtgärden är att svenskkunskaperna förbättras genom mer och bättre utbildning i svenska inom sfi och övriga vuxenutbildningar i svenska riktade till utlandsfödda«, säger Stefan Eriksson, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Forskarna pekar även på vikten av tydliga drivkrafter för att slutföra studier i svenska inom rimlig tid. Ytterligare en lösning är att sänka arbetsgivarnas kostnader när de anställer personer som saknar svensk yrkeserfarenhet.
Rapporten bygger på ett unikt datamaterial från två enkäter som besvarats av drygt 800 rekryterare vid små, medelstora och stora arbetsgivare inom privat och offentlig sektor. I enkäterna fick rekryterarna bland annat bedöma fiktiva skriftliga jobbansökningar och filmsekvenser från simulerade anställningsintervjuer. Jobbansökningarna och filmsekvenserna har utformats av författarna i samarbete med en språkvetare för att de ska reflektera typiska andraspråksdrag. I rapporten analyseras även registerdata om utlandsfödda personers svenskkunskaper, bland annat studieresultat från svenska för invandrare, sfi, och andra komvuxutbildningar i svenska riktade till utlandsfödda.
Stefan Eriksson är docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Dan-Olof Rooth är professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet.
Ta del av våra senaste nyheter. Få nya insikter och håll dig uppdaterad om viktiga samhällsfrågor.