Motståndet har ökat mot fortsatt europeisk integration av elmarknaden. Såväl regeringen som oppositionen vill bromsa en ny elkabel till Tyskland eftersom den kan driva upp elpriserna i Sverige. Men det ligger en fara i kortsiktiga nationella intressen, skriver forskarna Pär Holmberg och Thomas Tangerås i SNS-rapporten Internationell integration av den svenska elmarknaden.
»Visst fick de höga kostnaderna för elproduktion med fossila bränslen på kontinenten stort genomslag på elpriserna i södra Sverige under energikrisen 2022. Men samtidigt bidrog elhandeln över gränserna till att inga europeiska konsumenter behövde kopplas bort från elnätet«, säger Pär Holmberg, docent i nationalekonomi.
I rapporten berörs bland annat frågan om hur integrerad den europeiska elmarknaden bör vara. Forskarnas svar är i stora drag att förbindelser för överföring av el mellan länder är samhällsekonomiskt lönsamma om vinsterna av ökad elhandel överstiger kostnaderna för att bygga och driva förbindelserna.
På kort sikt kan det vara ekonomiskt gynnsamt för enskilda länder att begränsa hur mycket av kapaciteten i elnätet som tilldelas den europeiska marknaden, skriver Holmberg och Tangerås. Men länderna som helhet förlorar på begränsad elhandel och i längden finns även större målsättningar att väga in, menar de.
»Nationalistisk energipolitik riskerar att leda helt fel. För att klara energiomställningen och försörjningstryggheten måste elnätet byggas ut och möjligheterna till elhandel med andra länder öka. Då bör marknaden också få bättre möjligheter att fungera utan för stora inslag av politisk styrning«, säger Thomas Tangerås, docent i nationalekonomi.
I rapporten ger forskarna tre förslag på reformer som kan bidra till effektivare integration av elmarknaden. Det borde först och främst göras mindre lönsamt att hålla tillbaka nätkapacitet från elmarknaden, menar Holmberg och Tangerås. De ser också skäl att begränsa den andel av vinsten som en nätägare som stryper handeln kan få. Därtill menar de att det kan vara gynnsamt med en reglering som gör att det inte längre blir nätägarna som fattar beslut om att tilldela överföringskapacitet till marknaden.
om projektet
Rapporten Internationell integration av den svenska elmarknaden ingår i forskningsprojektet Framtidens energisystem. Det belyser hur energisystemet bör utformas för att möta de krav som klimatmålen ställer och samtidigt ge en trygg energiförsörjning. Fokus ligger på alltifrån hur regelverk och marknader kan utformas för att främja ett effektivt och klimatsmart energisystem till beredskap vid problem i systemet. Projektet pågår 2021–2023.
om författarna
Pär Holmberg är docent i nationalekonomi, teknologie doktor i elkraftteknik, seniorforskare vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN, och verksam inom IFN:s forskningsprogram Hållbar energiomställning.
Thomas Tangerås är docent i nationalekonomi, seniorforskare vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN, och verksam inom IFN:s forskningsprogram Hållbar energiomställning.
Mer inom Miljö, klimat och energi

”Hastigheten och riktningen i klimatomställningen är mer osäker än på länge”
Charlotte Paulie, forskningsledare på SNS, berättar om vårt nya forskningsprogram SNS Klimat.
Ny rapport: Höga bränslepriser har gjort åkerinäringen mer produktiv
Kostnaden för drivmedel är en stor utgiftspost för åkerier. Men hur påverkar koldioxidskatt, ett stigande dieselpris och krav på biobränsleinblandning produktiviteten i...Cleantech domineras av storbolag – ny rapport föreslår reformer för att stärka entreprenörskapet
Sverige står inför de två sammankopplade utmaningarna att snabbt hantera klimatproblemen och samtidigt stärka konkurrenskraften. Många ropar därför på storslagna klimat- och...