Bland ungdomarna som får ett varaktigt jobb efter att de går ut gymnasiets yrkesprogram återvänder runt 30 procent till samma arbetsplats där de jobbade under skoltiden.
»Att företag återanställer sommar- och extrajobbare tyder på att detta är en viktig rekryteringskanal, särskilt under lågkonjunktur. Därför är det mycket oroande att antalet sommarjobb minskade avsevärt i år på grund av coronapandemin«, säger Dagmar Müller, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning.
För att mäta hur stor betydelse kontakter till arbetsgivare har för ungdomars inträde och framgång på arbetsmarknaden använder Dagmar Müller nedläggningar av arbetsplatser. Hennes resultat visar att ungdomar som förlorar en arbetsplatskontakt på grund av en nedläggning har cirka 2,7 procentenheter lägre sannolikhet att hitta ett varaktigt jobb direkt efter gymnasiet och 13 procent lägre inkomster, jämfört med klasskamrater vars arbetsplats inte lades ner. De negativa effekterna är störst för ungdomar som förlorade kontakten till en arbetsgivare inom en bransch som matchar deras yrkesutbildning.
»Regeringens fokus borde ligga på att utöka ungas möjligheter att bygga en relation till arbetsmarknaden, framför allt till arbetsplatser med koppling till deras yrkesutbildning. Det är särskilt viktigt att företag vågar anställa unga med begränsad arbetslivserfarenhet. Staten kan underlätta det genom exempelvis konjunkturbaserade subventionerade sommarjobb i privatsektorn, speciellt i de branscher som anställer flest unga«, säger Dagmar Müller.
Om rapporten
Dagmar Müller studerar avgångselever från gymnasieskolans yrkesprogram under åren 1986–2016. Hon följer ungdomarna över tid och analyserar information om deras utbildning, inkomst och arbetsgivare.
Nedläggningar av arbetsplatser har inget att göra med den enskilde ungdomens förmåga eller kompetens. Det gör att Müller kan mäta effekten av arbetsplatsnedläggningar på ungdomars inträde och senare utfall på arbetsmarknaden.
Ladda ner Från skola till arbete – vikten av kontakter.
