Forskare: Skapa bättre förutsättningar för att investera i infångning och lagring av koldioxid

Teknik för infångning och lagring av koldioxid har hittills inte tillämpats i någon större skala. Det finns flera förklaringar till det, skriver forskarna Filip Johnsson, Kenneth Möllersten och Lars Zetterberg i SNS-rapporten Mot nettonollutsläpp – hur kan koldioxidavskiljning bidra?

»EU:s utsläppshandel är ett viktigt styrmedel i sammanhanget. Tidigare var priserna på utsläppsrätter så låga att det knappt fanns något ekonomiskt intresse av att investera i teknik för att avskilja och lagra koldioxid, så kallad CCS. Och för den variant av tekniken som kan användas vid produktion av el och värme med bioenergi, BECCS, så finns överhuvudtaget inga styrmedel ännu«, säger Filip Johnsson, professor i energiteknik vid Chalmers tekniska högskola.

Annat som enligt forskarna spelar in är höga uppstartskostnader, samordningsbehov kring infrastruktur och risk för bristande trovärdighet i klimatarbetet. För att satsningar på CCS och BECCS ska bli trovärdiga krävs en stark klimatpolitik som gör det tydligt att tekniken kompletterar snarare än ersätter ett ambitiöst arbete med att fasa ut fossila bränslen.

»Inledningsvis kan statliga stöd vara viktiga för att skapa förutsättningar för infångning och lagring av koldioxid. Men på sikt krävs det andra former av finansiering – dels för att minska kostnaderna för staten, dels för att få tekniken att tillämpas i större skala«, säger Kenneth Möllersten, forskare vid IVL Svenska miljöinstitutet.

I det skedet skulle alltifrån EU:s utsläppshandel och internationell handel med negativa utsläpp till en ny kvotplikt kunna spela en viktig roll, skriver forskarna i rapporten.

»Vi tänker oss en särskild kvotplikt för sektorer som har svårt att minska sina utsläpp av växthusgaser, till exempel avfalls-, jordbruks-, flyg- och transportsektorn. De skulle då behöva köpa ett slags BECCS-krediter motsvarande en del av utsläppen de ger upphov till«, säger Lars Zetterberg, forskare vid IVL Svenska miljöinstitutet.

Länder med nollutsläppsmål skulle också kunna köpa BECCS-krediter från andra länder för att kompensera för sina utsläpp, resonerar forskarna. De menar också att det oavsett styrmedel är viktigt att utgå ifrån att biomassa är en ändlig resurs och gynna återvinning med cirkulära system. Därför bör kommunala avfallsbolag enligt forskarna inte investera i CCS-anläggningar förrän det har utretts om de i stället kan utveckla sin återvinning av plast och bli del av ett returraffinaderisystem.

om projektet

Rapporten Mot nettonollutsläpp – hur kan koldioxidavskiljning bidra? ingår i projektet Klimatomställningen och näringslivet som belyser hur svenska företag påverkas av skärpt klimatpolitik samt hur regelverk och styrmedel kan utformas för att främja klimatomställningen. Det som analyseras är alltifrån investeringsbehov och institutionella förutsättningar till målkonflikter och sårbarheter i produktionskedjor. Målet är att bidra med kunskap och underlag till utformning av framtida åtgärder. Projektet pågår från 2023 till 2025.

om författarna

Filip Johnsson är professor i energisystem, rymd-, geo-, och miljövetenskap vid Chalmers tekniska högskola.

Kenneth Möllersten är forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Kungliga Tekniska högskolan.

Lars Zetterberg är forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.