John Hassler: »Utan SNS hade jag nog inte gjort utredningen för regeringen«

Han är lite skeptisk till det där med klimattoppmöten, ekonomiprofessor John Hassler. Det nyss avslutade FN-mötet COP 28 i Dubai har han följt på avstånd. Att blanda in frågor som global rättvisa och västvärldens kompensation för kolonialismen ser han inte som lösningsorienterat för klimatutmaningen.

– Sedan är det klart att det måste finnas en diskussion kring hur västvärlden kan hjälpa till i de länder som inte har samma förmåga att ställa om som vi har.

Att oljeländerna framöver kommer att se efterfrågan minska på det svarta guldet är avgörande, menar Hassler. Däremot menar han att det inte är särskilt troligt att oljan inte skulle fortsätta att användas till sista droppen.

– Saudiarabiens olja, är jag helt övertygad om, kommer att brännas upp, men det finns helt enkelt inte tillräckligt mycket av den oljan för att det ska vara något jättestort bekymmer. Men icke-konventionella reserver och kol, de måste stanna i marken.

Till vardags är Hassler professor i nationalekonomi med fokus på klimatekonomi vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet. Och innan han fick regeringens uppdrag att utreda hur Sveriges klimatpolitik bör utvecklas var han ordförande i SNS Konjunkturråd 2020 med huvudansvar för rapporten Svensk politik för globalt klimat.

Den största skillnaden mellan SNS-rapporten och utredningen för regeringen är, enligt Hassler, att den senare har ett fokus på vilken typ av strukturomvandling som behövs i Sverige för att processen ska kunna snabbas på – samtidigt som det ska finnas en social acceptans för omställningen.

– Omställningen ska vara förenlig med att Sverige ska fortsätta vara en konkurrenskraftig exportnation som håller ihop regionalt och socialt, säger Hassler och lägger till att EU ännu inte hade kommit ikapp på åtgärdssidan när Konjunkturrådsrapporten kom ut.

John Hassler kan betraktas som klimatoptimist i bemärkelsen att han är övertygad om att omställningen är både möjlig och oundviklig.

– Nu har vi hängslen och livrem åtminstone fram till 2030 genom EU:s nya klimatbeslut. Den här gamla tanken som ju lever kvar hos en del, att vi ska få ner utsläppen från kolkraft i resten av EU, till exempel i Polen genom att exportera grön el, är ju överspelad. För nu kommer Fit for 55-paketet att leda till en utfasning av kolkraft i Polen oavsett vad vi gör.

Att använda begreppet tipping point är vanligt inom klimatdebatten, det vill säga punkten då det inte längre är möjligt att vända en accelererande klimatförstörelse. Men Hassler menar att vi redan nått ett annat slags tipping point: beslutsamheten att möta klimatförändringarna med praktisk handling.

– Det viktiga är att se till att den här omställningen går på ett smidigt sätt, att ha fortsatt folklig och politisk acceptans för den. Nu är det inte längre frågan om att allt ska gå snabbare och det ska vara tuffare och att vi ska ta på oss allt tajtare tvångströjor, inte i EU i alla fall.

Att statsminister Ulf Kristersson nämnde John Hasslers arbete med SNS Konjunkturråd när han presenterades som utredare ger en fingervisning om hur SNS betraktas, menar han.

– Utan SNS hade jag nog inte gjort utredningen för regeringen, säger Hassler och understryker särskilt funktionen som mötesplats:

– SNS är väldigt viktiga och skapar en bra plattform för diskussioner mellan näringsliv, politik och forskare.

I klimatfrågan blickar John Hassler redan framåt.

– Nu kommer man snart att få i gång en politisk diskussion om hur det ska se ut efter 2030. Det här behöver inte vara så himla jobbigt. Vår forskning och annan forskning visar att det inte behöver vara så omvälvande och svårt att göra det här.