Googles chefsekonom om AI: Utmaningen är att tekniken kommer så snabbt

Nyligen gästade Googles chefsekonom, Fabien Curto Millet, SNS för ett samtal om AI:s effekter på ekonomi och arbetsmarknad. Hans budskap: AI har ännu inte gjort avtryck i produktivitetsstatistiken, men de företag som väntar med att experimentera med och implementera AI löper en stor risk att hamna efter.   

Curto Millet leder Googles ekonomteam och står bakom ATLAS-rapporten, bolagets globala kartläggning av AI-användning. Under en timme gav han publiken en inblick i hur en av världens största teknikjättar ser på AI:s ekonomiska konsekvenser, bortom både hajp och domedagsprofetior.  

En förändring av själva sättet att uppfinna på  

Curto Millet inledde med att sätta AI i ett historiskt sammanhang. Tekniken går att jämföra med elektriciteten eller ångmaskinen, och kan visa sig bli ännu mer betydelsefull. Anledningen är att AI inte bara är en ny teknik, utan en förändring av själva sättet att uppfinna på: ett verktyg som kan påskynda all annan innovation.  

Ännu syns effekterna bara som små vinster ute i verksamheter. Frågan som avgör AI:s ekonomiska betydelse är när dessa mikrovinster växer till mätbara effekter på landnivå. AI är, som Curto Millet uttryckte det, ingen manna från himlen. Den ekonomiska potentialen förverkligas bara om organisationer lyckas implementera tekniken på rätt sätt. Och själva tekniken är fortfarande ojämn: en AI som är enastående på vissa uppgifter kan vara förvånansvärt svag på andra.  

Ingen ”jobbapokalyps” – men många jobb kommer att förändras 

På arbetsmarknaden ser Curto Millet inte den jobbapokalyps som ibland målas upp i debatten, och särskilt i USA. Bilden är mer nyanserad: vissa jobb försvinner, andra skapas, men framför allt kommer många jobb att förändras. Med hänvisning till forskning av MIT-ekonomen David Autor menade han att ny teknik nästan alltid har varit positiv för sysselsättningen. 

Den verkliga utmaningen enligt Curto Millet är inte att AI är ”för bra” i dag, utan farten i utvecklingen. Förändringstakten är så hög att både företag och samhällen får svårt att hinna anpassa sig, oavsett hur tekniken i sig utvecklas. 

Experimentera och implementera, eller halka efter  

Under samtalet skickade Curto Millet två uppmaningar till europeiska bolag: experimentera med nya arbetsflöden redan i dag – avkastningen är hög – och se produktivitetsvinster som en process snarare än en engångshändelse. Han menade också att den fråga man som anställd borde ställa sig är sällan ”är mitt jobb hotat?”. Den mer relevanta frågan är om ett konkurrerande företag som implementerar AI snabbare kommer att ta marknadsandelar.  

Startskottet för SNS AI-satsning  

Samtalet mellan Curto Millet, SNS forskningsledare Louise Lorentzon och en mindre grupp inbjudna gäster var startskottet för SNS AI-satsning. Under hösten kommer SNS i en serie av möten, samtal och föreläsningar att belysa vad AI-utvecklingen betyder för bland annat svensk arbetsmarknad, innovation, säkerhet och integritet.  

Vid årsskiftet planeras informationen och insikterna att mynna ut i starten av ett treårigt forskningsprojekt. Louise Lorentzon, som kommer att leda arbetet tillsammans med senior projektledaren Susanna Alstrin, finns tillgängliga för alla som har frågor, idéer eller vill medverka i en kommande referensgrupp.