
Det är 20 år sedan Arlandabaneavtalen slöts och erfarenheter av projektet kommer att vara viktiga för framtida beslut om hur infrastrukturprojekt ska genomföras. Riksrevisionens granskning visar att OPS-lösningen, det vill säga offentlig-privat samverkan, i huvudsak har fungerat väl men att det finns oklarheter i projektet kring miljövinster och huruvida kostnaderna blivit lägre med OPS som genomförandeform.
Jan-Eric Nilsson, professor vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) kommenterade efter riksrevisorns presentation de för och nackdelar som kan finnas med OPS som tillvägagångssätt.
Själva finansieringen är inte ett tillräckligt motiv. I Sverige lånar alltid staten till lägre ränta än kommersiella företag. Men OPS kan leda till en högre effektivitet.
Seminariet avrundades med en panel om hur framtidens infrastruktur ska finansieras med Svante Hagman, affärsområdeschef för NCC Infrastructure, Erik von Ehrenheim, senior rådgivare för Macquarie Infrastructure and Real Assets och Hans Lindblad, riksgäldsdirektör.
Samtalet modererades av John Chrispinsson, journalist och författare.
Mer inom Bostäder och infrastruktur

Forskare larmar: Kommuner får bära för stora risker i den gröna omställningen
Den gröna omställningen i norra Sverige innebär stora kommunala investeringar och risker enligt ny forskning. Nu måste staten och EU kliva fram,...
Di Debatt: "Risker i den gröna omställningen"
Den gröna omställningen må vara nödvändig – men den är inte riskfri. De ekonomiska riskerna bärs i hög utsträckning av offentlig sektor....
Hur bör framtidens infrastruktur finansieras och organiseras? SNS startar forskningsprojekt
En betydande del av Sveriges transport-, energi- och vatteninfrastruktur börjar närma sig slutet av sin livslängd, vilket skapar ett växande behov av...