SNS Konjunkturråd 2024: Hur kan produktiviteten förbättras i näringslivet?

Fyra nationalekonomer undersöker vad som avgör hur produktiviteten utvecklas i näringslivet. I januari presenteras deras slutsatser i SNS Konjunkturrådsrapport 2024.

Hur effektivt ett lands resurser används är avgörande för dess välstånd. Men efter finanskrisen 2009 har Sveriges produktivitet utvecklats betydligt långsammare än tidigare. Så hur kan företag bli mer produktiva? Hur påverkar infrastruktursatsningar produktiviteten? Och vad säger forskningen om sambandet mellan utbildning, humankapital och produktivitet?

Dessa frågor undersöker SNS Konjunkturråd 2024 under ledning av Lars Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsstudier, IFN. Han har lång erfarenhet av forskning som rör produktivitetsutveckling och näringslivspolitik. Ytterligare tre forskare ingår i rådet: Karin Edmark, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, Pehr-Johan Norbäck docent i nationalekonomi vid IFN och Erik Prawitz, lektor vid Linnéuniversitetet.

»Det är med stor glädje som vi låter så skickliga forskare ta sig an det här ämnet för SNS räkning. Hur angeläget det är framgick senast i förra veckan när regeringen tillsatte en särskild produktiviteskommission«, säger Ilinca Benson, vd för SNS.

Forskarna i Konjunkturrådet undersöker alltifrån viktiga faktorer i omvärlden till utbredning av infrastruktur och tillgång till kvalificerad arbetskraft. Med hjälp av svenska data granskas också vad konkurrenstryck, teknologiutveckling och branschtillhörighet har inneburit för företag som drivit på produktivitetsutvecklingen.

»Vi beskriver de ekonomiska mekanismerna bakom produktivitetsutvecklingen i näringslivet och studerar särskilt vad som hänt i Sverige under åren 1996–2021. Dessutom undersöker vi hur olika institutioner och regelverk påverkar produktivitetsutvecklingen och diskuterar policyslutsatser«, säger Konjunkturrådets ordförande Lars Persson.

om sns konjunkturråd

SNS tillsätter årligen en grupp forskare som under benämningen SNS Konjunkturråd analyserar hur samhällsekonomin fungerar över tid när det gäller olika centrala frågor. Baserat på slutsatserna lämnar forskarna rekommendationer till politiker, och ibland även till andra beslutsfattare.

SNS Konjunkturråd har funnits sedan 1974 och totalt har drygt hundra forskare medverkat. Rapporternas författare svarar för analys, slutsatser och förslag. SNS som organisation tar inte ställning till dessa.

om författarna

Karin Edmark är docent i nationalekonomi och verksam vid Institutet för social forskning, SOFI, vid Stockholms universitet.

Pehr-Johan Norbäck är docent i nationalekonomi och verksam vid Institutet för näringslivsforskning, IFN.

Lars Persson är professor i nationalekonomi och verksam vid Institutet för näringslivsforskning, IFN.

Erik Prawitz är lektor i nationalekonomi och verksam vid Linnéuniversitetet.