SNS Tylösand Summit 2023: Creating an Environment for Growth

Vad avgör den framtida konkurrenskraften? Vilken roll spelar teknologiutveckling, kompetensförsörjning och regleringar? Vad kan näringsliv, politik och andra aktörer göra för att skapa en miljö för tillväxt och välstånd? Det var frågor som berördes vid SNS Tylösandskonferens 2023.

AI som ökar människors produktivitet

Först ut av talarna var Daron Acemoğlu, professor i nationalekonomi vid Massachusetts Institute of Technology (MIT). Han är en av världens mest citerade ekonomer, författare till bestsellern Why Nations Fail och aktuell med nya boken Power and Progress som berör vad artificiell intelligens, AI, betyder för ekonomin. I ett anförande om arbete och produktivitet i en tid då AI snabbt får genomslag ställde han frågan: Hur kan produktiviteten öka så långsamt i en tid med snabb teknisk utveckling?

En förklaring kan vara att vi inte använder AI på rätt sätt. Tekniken borde i högre grad nyttjas till att öka arbetares produktivitet och inte till att ersätta dem, resonerade Acemoğlu. AI kommer att göra det vi vill att den ska göra – vi måste själva skapa dess framtid. Därför är det nu viktigt att fatta formativa beslut, menade han.

Klimatomställning i kombination med tillväxt

Nästa talare var Catherine L. Mann, extern medlem av Bank of Englands penningpolitiska kommitté och tidigare chefekonom för Citi och OECD. Hon anlade ett penningpolitiskt perspektiv på klimatarbete och tillväxt. Det är inga dramatiska förändringar som behövs för att nå målet om nettonollutsläpp av växthusgaser till år 2050, hävdade Mann. Hon underströk att även om det krävs innovationer och investeringar, så kan länders ekonomier fortsätta att växa trots ambitiösa klimatmål.

I panelsamtalet som följde talade John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, om avvägningar i arbetet mot klimatförändringar och vikten av att agera globalt snarare än nationellt.  Karolina Ekholm, generaldirektör för Riksgälden, fokuserade i sin tur på vad penning- och skattepolitik kan betyda i sammanhanget.

Globalisering i förändring

Efter lunchuppehåll talade sedan Kalina Manova. Hon är professor i nationalekonomi vid University College London, specialist på internationella handelsförbindelser och tidigare extern konsult åt Bank of England. Hon betonade att globaliseringen delvis har förändrats sedan millennieskiftet. Globala värdekedjor och företag med verksamhet i flera länder spelar allt större roll.

Världens länder är i dag mer sammanlänkade och beroende av varandra än någonsin tidigare, vilket ställer särskilda krav på den ekonomiska utvecklingen, hävdade Manova. Beslutsfattare måste gå bortom traditionella tillväxtbegrepp och utveckla ett slags tillväxt+++ med nya mål kring inkludering, återhämtningsförmåga och hållbarhet, menade hon.

Efter anförandet deltog Kalina Manova i ett panelsamtal tillsammans med Susanna Campbell, investerare och styrelseproffs, Tomas Carlsson, vd för NCC, Jens Henriksson, vd för Swedbank, och Heléne Mellquist, vd för Volvo Penta. De gav i sin tur sina perspektiv på näringslivets och politikens roll i den gröna omställningen.

The Swedish Response

Statsminister Ulf Kristersson inledde dagens sista session ”The Swedish Response”. Han pekade ut grön tillväxt och jämlikhet som vägen till en mer dynamisk ekonomi.

Tre områden är avgörande för framtida tillväxt i Sverige, menade statsministern: klimatet, energiomställningen och kompetensförsörjningen. Han lovade att tillsätta en AI-kommission som ska analysera hur regeringen – tillsammans med forskare och näringsliv – kan få AI-tekniken att gynna hela samhället.

Det är ingen tillfällighet att Sverige internationellt sett har många snabbväxande, innovativa företag, Nu krävs politik som bygger vidare på den kunskapsbaserade ekonomin, framhöll Kristersson.

Sist ut av talarna var Jacob Wallenberg, ordförande i Svenskt Näringsliv och Investor. Han visade hur svensk och europeisk konkurrenskraft haltar medan bland andra USA och Kina satsar och växer inom strategiskt viktiga områden. Han betonade att Sverige, som har lägst tillväxt i EU, riskerar att halka efter. Detta samtidigt som säkerhetsläget har skärpts och bilden av Sverige försämrats utomlands. Mot denna bakgrund efterlyste han långsiktiga strukturreformer och breda politiska lösningar.

Sverige behöver se över el- och energiförsörjningen, framhöll Wallenberg. Han pekade också på behovet av att rusta upp svensk infrastruktur, inklusive den digitala, satsa mer långsiktigt på utbildning, samt investera mer i AI. Jacob Wallenberg betonade också behovet av att näringslivet och politiken samarbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Han och statsminister Ulf Kristersson avslutade dagen med en dialog om dessa frågor, och Jacob Wallenberg välkomnade också flera av regeringens initiativ men betonade samtidigt vikten av att öka tempot i reformarbetet.

SNS fortsätter att belysa förutsättningarna för hållbar tillväxt på flera sätt. Konjunkturrådsrapporten 2024 handlar om näringslivets produktivitet. I början av nästa år startar också ett nytt flerårigt projekt under vinjetten ”Produktivitet, konkurrenskraft och hållbar tillväxt”.

Medverkande