I det nya regelverket ska banker och finansiella institut i första hand försättas i konkurs, men om de bedöms som systemviktiga har Riksgälden mandat att ta över dem. Till skillnad från finanskrisen 2008 så är det inte längre skattebetalarna som ska stå för notan. I fortsättningen är det aktie- och fordringsägarna som får betala.
Syftet med resolution är att upprätthålla den finansiella stabiliteten genom att värna bankens kritiska funktioner, samtidigt som man undviker smittoeffekter från en bank till en annan.
I den efterföljande diskussion deltog Bo Becker, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, Martin Blåvarg från Handelsbanken och Charlotte Rydin ansvarig för bankkrishantering på Riksgälden. Bland annat lyftes frågor om hur bedömningen av vilka banker och funktioner som är systemviktiga går till.
För första gången i Sverige har vi faktiskt möjligt att planera för banker som är för stora för att tillåtas att gå i konkurs.
Charlotte Rydin
SNS/SIFR Finanspanel. Hur kommer banker med problem att hanteras i Sverige?
Mer inom Offentliga finanser

Di Debatt: "SNS: Hemligheten bakom ökad produktivitet"
Hög produktivitet och snabb innovation inom näringslivet är grunden för framtidens jobb, ekonomisk tillväxt och ytterst den gemensamma välfärden. I vår nya...
DN Debatt: ”Svensk välfärd försvagades medan vi pratade om annat”
Den svenska välfärdsmodellen har förändrats, inkomstskyddet har försvagats och vår särställning mot andra länder är ett minne blott. Detta har skett utan...
DN Debatt: ”Vi klarar omställningen – utan onödiga subventioner”
Marknaden kan på egen hand lösa en energiomställning som uppfyller Sveriges klimatmål. Staten bör avvakta med att satsa på ny kärnkraft, men...
Forskning tar samlat grepp om de offentliga trygghetssystemen – i höst lanseras första rapporterna
Mycket har hänt sedan de svenska ekonomiska trygghetssystemen började ta form. I SNS forskningsprojekt Ekonomisk trygghet är fokus på trygghetssystemen för föräldraskap,...