Forskningsrapport

Drivkrafter och möjligheter till ett förlängt arbetsliv

Politiken bör rikta in sig på åldersgruppen 65–69 år för att få en fortsatt ökning i arbetskraftsdeltagandet bland äldre. Ett sätt är att låta arbetslöshets- och sjukförsäkringarna omfatta alla fram till 70 år. Det rådet ger fyra forskare i en ny SNS-rapport.

I rapporten beskriver forskarna hur arbetskraftens sammansättning förändrats under de senaste 50 åren i Sverige och i internationell jämförelse. De analyserar vilken påverkan hälsa, utbildning, arbetsmiljö och politiska reformer haft på utvecklingen. Deras slutsats är att politiken har haft stor betydelse.

– Det mest betydelsefulla har varit den stegvisa förändringen av förtidspensionen till sjukersättning. Den har renodlats till en försäkring som enbart ska omfatta förlorade arbetsinkomster till följd av försämrad hälsa. Dessutom har striktare hälsokrav införts, säger Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

För män i åldersgruppen 60–64 ökade arbetskraftsdeltagandet från 55 procent i slutet av 1990-talet till 75 procent 2017. För kvinnor i samma åldersgrupp låg arbetskraftsdeltagandet på närmare 70 procent 2017.

Men bland de som passerat 65 år har mycket lite hänt. Endast cirka 25 procent av männen och knappt 20 procent av kvinnorna i åldern 65–69 arbetar.

– I den här gruppen finns en stor potential för ökad sysselsättning. Det vore bra att låta arbetslöshets- och sjukförsäkringarna omfatta alla fram till 70 år. Det skulle bidra till att ändra normerna för hur länge det är normalt att jobba, menar Lisa Laun, fil.dr i nationalekonomi och forskare vid IFAU.

Rapporten visar även att striktare krav inom sjukpenningen och sjukersättningen ledde till stora förtroendeproblem för Försäkringskassan. De hårdare kraven bidrog till att de politiska partier som förknippades med förändringarna inte fick förnyat förtroende.

– En risk är att politikerna inte vågar rätta till uppenbara brister i trygghetssystemen av rädsla för att förlora väljare. Därför är det viktigt med breda politiska överenskommelser och självstyrande förvaltande myndigheter för att åstadkomma en hållbar försäkring, säger Per Johansson, professor i statistik vid Uppsala universitet och IFAU.

Författare

Per Johansson, professor i statistik, Uppsala universitet och IFAU.
Lisa Laun, fil.dr i nationalekonomi och forskare, IFAU.
Mårten Palme, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet.
Helena Olofsdotter Stensöta, docent i statsvetenskap, Göteborgs universitet.