Upp till fyra av fem nya jobb för personer med funktionsnedsättning kan förklaras av ökningen av distansarbete efter pandemin, visar en ny rapport i serien SNS Analys. Forskningen tyder på att flexibilitet i var och hur man arbetar är lösningen till att bryta ett flera decennier långt sysselsättningsgap för människor med funktionsnedsättning.
Efter covid-pandemin har distansarbete blivit en större del av arbetslivet. En ny analys från SNS, skriven av Dan-Olof Rooth (Stockholms universitet), Nicholas Bloom (Stanford University) och Gordon B. Dahl (University of California, San Diego), visar att denna förändring haft särskilt stora effekter för personer med funktionsnedsättning. Trots att rapporten bygger på amerikanska data är resultaten relevanta för svensk arbetsmarknad som har ett liknande utanförskap.
I rapporten visas att sysselsättningen för personer med fysisk funktionsnedsättning ökade med drygt 14 procent i USA mellan 2019 och 2024 – ett trendbrott efter decennier av stagnation. Upp till 85 procent av ökningen förklaras av distansarbete. Resultaten pekar på att distansarbete kan minska pendlingsbördan och ge bättre kontroll över arbetsmiljön.
– Att arbeta hemifrån under delar av veckan fungerar som en ny typ av arbetsanpassning. Vår studie visar att flexibilitet inte bara är en bekvämlighet utan ett kraftfullt verktyg för ökad inkludering på arbetsmarknaden, säger Dan-Olof Rooth.
Samma mönster syns i flera andra länder, bland annat Kanada, Frankrike och Spanien. Författarna menar att resultaten är högst relevanta även för Sverige där ungefär 550 000 personer har en funktionsnedsättning som begränsar arbetsförmågan. Sysselsättningsgraden i gruppen är mer än 30 procentenheter lägre än övriga befolkningen.
– Distansarbete minskar flera av de barriärer som tidigare begränsat deltagande på arbetsmarknaden. Det eliminerar delvis behovet av pendling, möjliggör en mer kontrollerad arbetsmiljö och ger flexibilitet kring arbetstider och arbetsbelastning. För personer med funktionsnedsättningar kan detta vara avgörande för möjligheten att arbeta heltid, kommenterar Dan-Olof Rooth.
Den vetenskapliga studie som ligger till grund för rapporten visar också att inga andra grupper – som kvinnor, äldre eller etniska minoriteter – uppvisar motsvarande sysselsättningsökning. Effekten verkar alltså vara specifik för personer med funktionsnedsättning.
– Det här är en av de mest hoppfulla förändringarna vi sett på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning på flera decennier. Den visar att strukturella hinder går att riva, säger Dan-Olof Rooth.
Forskarna menar att potentialen för fortsatta förbättringar i sysselsättning för personer med en funktionsnedsättning är stor om omställningen mot mer flexibla anställnings- och arbetsformer fortsätter. Utöver de positiva effekter för individens livskvalitet som det ger att ha ett jobb stärks de offentliga finanserna genom ökade skatteintäkter och minskat behov av försörjningsstöd.
Nyckelfakta ur rapporten
- En 1-procentenhets ökning av distansarbete inom ett yrke leder till en 1-procentig ökning i sysselsättning bland personer med funktionsnedsättning.
- Upp till 85 procent av sysselsättningsökningen efter pandemin kan förklaras av distansarbete.
- Ökningen gäller framför allt heltidsanställningar.
- Effekten drivs främst av ett ökat arbetsutbud – fler med funktionsnedsättning kan börja jobba igen eller behålla sitt jobb när arbetet utförs på distans.
- Sysselsättningsgraden för dem med funktionsnedsättning ökade i flertalet länder efter pandemin, vilket tyder på att sambandet är generellt och inte specifikt för USA.
Rekommendationer till svenska beslutsfattare, arbetsgivare och fackförbund
- Uppmuntra hybridarbete i både offentlig och privat sektor som ett verktyg för ökad tillgänglighet.
- Utveckla tillgänglig digital infrastruktur och verktyg för människor med olika former av funktionsnedsättningar
- Tillåt mer flexibilitet via distansarbete för äldre anställda för att minska övergången till sjukersättning.
- Inför åtgärder som möjliggör en flexibel arbetsmiljö inom yrken där det är svårt att distansarbeta, exempelvis vård och omsorg.
- Att Arbetsmiljöverket och Diskrimineringsombudsmannen bidrar till vägledning som möjliggör distansarbete för personer med funktionsnedsättning exempelvis som skälig åtgärd.
Om rapporten
Distansarbete och sysselsättning bland personer med funktionsnedsättning publiceras i skriftserien SNS Analys. Målet med SNS Analys är att göra forskning tillgänglig för beslutsfattare i politik, näringsliv och offentlig förvaltning och bidra till att forskningen når ut i medierna. Finansiellt bidrag har erhållits från Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse. Författarna svarar helt och hållet för analys, slutsatser och förslag.
Om författarna
Dan-Olof Rooth är professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning (SOFI), hos Stockholms universitet
Nicholas Bloom är professor i nationalekonomi vid Stanford University
Gordon B. Dahl är professor i nationalekonomi vid University of California, San Diego