Hösten 2013 genomfördes en reform med karriärssteg för lärare. Det gjordes för att öka lönespridningen, ge yrkesskickliga pedagoger möjlighet att avancera och göra läraryrket med attraktivt. Och när de första åren med förstelärartjänster summeras så framgår att reformen har fungerat som det var tänkt, skriver nationalekonomerna Erik Grönqvist, Lena Hensvik och Anna Thoresson i SNS-rapporten Effekter av förstelärarreformen.
»Vi har studerat statistik över lärare vid kommunala grundskolor under åren 2010–2016. I slutet av den perioden hade 14 procent av de studerade lärarna blivit förstelärare. Samtidigt skedde en successiv förbättring av lärarnas löner«, säger Erik Grönqvist, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Året före förstelärarreformen tjänade lärare cirka 17–22 procent mindre än andra högskoleutbildade på arbetsmarknaden. Även i ett internationellt perspektiv var det anmärkningsvärt lågt. År 2017 hade gapet minskat till 8 procent, vilket till stor del förklaras av statliga satsningar på lärarlöner. Samtidigt minskade personalomsättningen på de skolor som införde förstelärartjänster liksom andelen anställda som lämnade läraryrket.
»Även lärare som inte själva befordrats blev mer benägna att stanna kvar på skolor där det här karriärsteget införts. Främst minskade personalomsättningen på skolor där förstelärarna fick leda och driva pedagogiska utvecklingsprojekt, snarare än att fungera som mentorer för sina kollegor«, säger Lena Hensvik, professor i nationalekonomi.
Den minskade personalomsättningen tycks i sin tur ha påverkat sammansättningen av skolornas lärarkollegium. Skolor som infört förstelärartjänster hade i genomsnitt något bättre lärare än övriga sett till behörighet, erfarenhet och lärarnas egna grundskolebetyg.
»Det här tolkar vi som att skolor som inför förstelärarstjänster blir mer attraktiva att jobba på. På sikt kan karriärsmöjligheterna dessutom tänkas bidra till att locka studenter med bättre meriter till läraryrket«, säger Anna Thoresson, forskare i nationalekonomi.
När skolor införde förstelärartjänster finns också indikationer på att elevernas resultat förbättrades på nationella prov i årskurs 3 och 6. Men det bör tolkas med försiktighet, skriver forskarna. Den studerade perioden är ganska kort och det krävs mer data för att dra ytterligare slutsatser om förstelärarreformen, menar de.
Erik Grönqvist är docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet
Lena Hensvik är professor i nationalekonomi, Uppsala universitet
Anna Thoresson är forskare i nationalekonomi vid Reykjaviks universitet.
Ta del av våra senaste nyheter. Få nya insikter och håll dig uppdaterad om viktiga samhällsfrågor.