3:12-reglernas roll i skattesystemet. Igår, idag och i framtiden

I det nuvarande svenska systemet behandlas fåmansbolag (det vill säga företag med hög ägarkoncentration där ägaren också arbetar i verksamheten) annorlunda än onoterade flermansbolag. Det ger företagare drivkrafter att gå mellan fåmansbolag- och flermansbolagsstatus i skattesyfte, menar Håkan Selin, docent i nationalekonomi vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

»Om 3:12-reglerna ändrades så att alla onoterade bolag behandlades lika skulle en del improduktiv skatteplanering undvikas«, säger Håkan Selin.

Han anser det värt att allvarligt överväga att ändra reglerna för hur företagarna kan fördela arbets- och kapitalinkomst efter finländsk modell.
I det finländska systemet, som varit robust i decennier, omfattas alla ägare av onoterade bolag av klyvningsreglerna om hur man får fördela arbets- och kapitalinkomster, inte bara fåmansbolagsägare.

Selin är emellertid inte övertygad om att fördelarna överväger nackdelarna när det gäller en radikal reform av 3:12-systemet.

»Om det vore möjligt att vrida tillbaka klockan till 1991 skulle jag rekommendera ett system liknande det finländska, men tyvärr uppstår det problem i och med att långa övergångsregler skulle behövas. Detta eftersom de företagare som omfattas av dagens regler har sparat mycket stora belopp som ger dem rätt att i framtiden betala skatt på utdelningar och kapitalvinster som inkomst av kapital«, säger Håkan Selin och fortsätter:

»3:12-regelverket har alltsedan dess tillkomst varit kontroversiellt och omdebatterat. Men regelverkets fundamentala roll i skattesystemet har inte uppmärksammats i tillräcklig utsträckning.«

I rapporten tar Selin ett helhetsgrepp på 3:12-regelverket och diskuterar det utifrån historiska, teoretiska, empiriska och praktiska aspekter. Bland annat redovisar han en studie som han gjort baserad på registerdata från SCB för åren 2000–2018. Den visar att utdelningarna från fåmansbolag ökat kraftigt i två omgångar, först åren efter 2006 års reform och sedan 2016–2017, då det fanns tecken på att skatterna av kapitalinkomster skulle höjas. Samtidigt har de sparade gränsbeloppen formligen exploderat sedan 2006. I dag överstiger totalsumman av sparade gränsbelopp med råge 1 000 miljarder kronor.

Rapporten ges ut inom SNS forskningsprojekt Skatter i en globaliserad värld.