Hoppa till innehållet
Forskningsrapport | 2016-02-25

Att styra och leda en vårdcentral. Hur går det till och vad kan förbättras?

Henrik Jordahl, Anna Häger Glenngård, Jannis Angelis

Laddar…

Det är några av slutsatserna i en ny SNS-rapport som bygger på intervjuer med 119 vårdcentralchefer.

I rapporten Att styra och leda en vårdcentral. Hur går det till och vad kan förbättras? undersöker tre ekonomiforskare, Jannis Angelis, Anna Häger Glenngård och Henrik Jordahl, hur väl styrningen fungerar vid svenska vårdcentraler. De använder en internationellt väletablerad metod för mäta kvaliteten på styrning och ledning. Det är första gången metoden används för att studera primärvården.

Studien bygger på intervjuer med 119 verksamhetschefer vid vårdcentraler runt om i Sverige. Resultatet tyder på att kvaliteten på styrning och ledning i den svenska primärvården generellt sett är god. Nästan inga vårdcentraler får riktigt låga poäng enligt det ledningsindex som forskarna använder. Jämfört med tidigare undersökningar har vårdcentraler bättre styrning och ledning än både äldreboenden och företag i allmänhet.

Forskarna finner också att:

Vårdcentralerna är bäst på att leda genom funktioner och processer, till exempel systematiskt förbättringsarbete. Det finns mest att förbättra när det gäller personalfrågor, som att behålla nyckelpersoner och belöna högpresterande personal.

Privata vårdcentraler har något högre styrnings- och ledningskvalitet än offentliga. Det tycks delvis bero på att privata vårdcentraler oftare har en chef med erfarenhet från näringslivet. Skillnaderna inom respektive ägandeform är dock större än mellan dem.

Vårdcentraler med hög poäng i studiens ledningsindex är bättre på att klara vårdgarantin (besökstid hos läkare inom sju dagar).

Ett framträdande resultat är att vårdcentraler vars listade personer har sämre socioekonomiska förutsättningar har högre styrnings- och ledningskvalitet, framför allt när det gäller målstyrning.

– De vårdcentraler som har mer utmanande patienter måste kanske helt enkelt arbeta mer systematiskt med hårdare målstyrning för att få verksamheten att gå ihop, säger Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN.

ISBN 978-91-869494-76-1
108 sidor
Utgiven 25 februari 2016

Köp rapporten på Adlibris eller Bokus

Andra forskningsrapporter inom Hälsa, vård och omsorg

  • Forskningsrapport Hälsa, vård och omsorg

    Preventionens betydelse för finansieringen av framtidens vård och omsorg

    Livsstilsrelaterade sjukdomar kostar samhället miljardbelopp varje år. Men det finns goda möjligheter att förbättra folkhälsan genom förebyggande åtgärder, skriver forskaren Kristian Bolin i en ny SNS-rapport.
  • Forskningsrapport Hälsa, vård och omsorg

    Digitaliseringen av svensk vård och omsorg

    Den åldrande befolkningen sätter press på finansieringen av vården och omsorgen genom att allt färre yrkesverksamma ska sörja för allt större vård-...
  • Forskningsrapport Hälsa, vård och omsorg

    Samverkan kring multisjuka äldre: lärdomar från praktik och forskning

    Äldre patienter utsätts för medicinska risker när samordningen mellan kommuner och regioner inte fungerar. Det behövs tydligare statlig styrning av hur samverkan ska se ut, skriver Paula Blomqvist och Ulrika Winblad i en ny SNS-rapport.
  • Forskningsrapport Hälsa, vård och omsorg

    Covid-19 på äldreboenden – personalens erfarenheter

    Personalen vittnar om stora utmaningar på äldreboenden under pandemin. Deras erfarenheter ger viktiga lärdomar för framtiden, skriver Sara Erlandsson, Petra Ulmanen och Sara Wittzell.

Missa inget från SNS. Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Ta del av våra senaste nyheter. Få nya insikter och håll dig uppdaterad om viktiga samhällsfrågor.