Hoppa till innehållet
Forskningsrapport | 2015-03-25

Att utvärdera sociala investeringar

Lars Hultkrantz

Med utgångspunkt från en analys av erfarenheterna i Norrköpings kommun som, tillsammans med Umeå, var först ut i Sverige med att införa sociala investeringsfonder, presenterar professor Lars Hultkrantz en modell för hur dessa bör utformas för att vara framgångsrika. Resultaten presenteras i två nya forskningsrapporter från SNS. Du kan läsa mer om den andra rapporten, Sociala investeringsfonder i Sverige – fakta och lärdomar, här.

I Sverige har var femte kommun, två landsting och två regioner hittills infört sociala investeringsfonder och planer på att starta fonder finns i ett stort antal kommuner. Det finns en bred samsyn bland politiker och expertis om vikten av preventiva satsningar på barn och ungdomar och att sociala investeringsfonder är en bra form för detta. Samtidigt finns det stora olikheter i hur de sociala investeringsfonderna är utformade och hur man utvärderar effekterna.

Lars Hultkrantz efterlyser ett nationellt samordnat system för att utvärdera effekterna av sociala investeringsfonder. Dessutom behövs riktlinjer för hur de långsiktiga besparingar som investeringarna leder till ska återföras till fonden. Han menar att det är märkligt att metoden för att utforma och utvärdera sociala investeringsfonder i Sverige är så svagt utvecklad:

– I svenska kommuner finns mycket liten erfarenhet av effektutvärderingar och de nationella myndigheterna har hittills varit ointresserade av att belysa långsiktiga samhällsekonomiska konsekvenser av sociala investeringar. Men vill man analysera insatser för barn och unga måste man ha ett långsiktigt perspektiv och fokusera på välfärdseffekterna, både mänskliga och samhällsekonomiska.

Uppsatserna Sociala investeringar i Sverige – fakta och lärdomar och Att utvärdera sociala investeringar är skrivna av Lars Hultkrantz, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan vid Örebro universitet. Uppsatserna ingår i SNS fleråriga forskningsprojekt Investeringar i likvärdiga livschanser.

Press

SvD Brännpunkt 2015-03-25: Fonder bra verktyg mot utanförskap

Andra forskningsrapporter inom Offentliga finanser

  • Forskningsrapport Offentliga finanser

    Ett skattesystem för Sverige i en global värld

    Sänk skatten på arbete, inför enhetlig moms och rak kapitalbeskattning. Det föreslår nationalekonomen Åsa Hansson i en ny SNS-rapport. Mycket har förändrats sedan den stora skattereformen 1990–91. Om skattesystemet görs om utifrån dagens förutsättningar kan Sverige få högre tillväxt och sysselsättning, menar hon.
  • Forskningsrapport Offentliga finanser

    Konjunkturrådets rapport 2022: Offentlig upphandling – i gränslandet mellan ekonomi och juridik

    Ett stort problem med offentlig upphandling är att upphandlarna inte får ta hänsyn till tidigare erfarenheter av leverantörerna när de bedömer anbud....
  • Forskningsrapport Offentliga finanser

    Lokal beskattning och ekonomiska incitament

    Kommuner och regioner har incitament att höja skatterna mer än vad som är optimalt ur samhällets synvinkel, enligt nationalekonomerna Thomas Aronsson och...
  • Forskningsrapport Offentliga finanser

    3:12-reglernas roll i skattesystemet. Igår, idag och i framtiden

    Frågan om 3:12-reglerna är helt central för beskattningen av arbets- och kapitalinkomster. En klyfta mellan marginalskatterna på arbete och utdelningar behöver inte nödvändigtvis vara problematisk om 3:12-reglerna är utformade på ett bra sätt. Det menar nationalekonomen Håkan Selin, författare till SNS-rapporten 3:12-reglernas roll i skattesystemet. Igår, idag och i framtiden.

Missa inget från SNS. Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Ta del av våra senaste nyheter. Få nya insikter och håll dig uppdaterad om viktiga samhällsfrågor.