Hoppa till innehållet
Forskningsrapport | 2011-09-07

Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?

Jonas Vlachos, Eva Mörk, Laura Hartman (red.), Anders Anell, Kajsa Hanspers, Martin Lundin, Marta Szebehely, Stefan Wiklund

Studien går igenom samtliga stora välfärdsområden: förskolan, skolan, individ- och familjeomsorgen, hälso- och sjukvården, arbetsmarknadspolitiken samt omsorgen om äldre och funktionshindrade.

Stort kunskapsgap

Den viktigaste slutsatsen av studien är att det råder en anmärkningsvärd brist på kunskap om effekterna av konkurrens i den svenska välfärdssektorn. Utifrån befintlig forskning går det inte att hitta belägg för att reformeringen av offentlig sektor medfört de stora kvalitets- och effektivitetsvinster som man hoppades på.

Principer för reformering av marknaden för välfärdstjänster

I antologins avslutande kapitel pekar Laura Hartman på ett antal principer som bör vara vägledande för fortsatta reformer av marknaden för välfärdstjänster:

Uppföljning och utvärdering är helt avgörande för att ge politiker och medborgare de beslutsunderlag som krävs för att kunna få en väl fungerande modell. Politiker behöver veta vilka modeller som fungerar bäst och medborgarna behöver information om kvalitet för att göra välgrundade val. Bättre statistikinsamling och satsningar på öppna kvalitetsjämförelser bör vara högprioriterat. Vid införandet av nya regler bör man överväga ett experimentellt upplägg, exempelvis genom regional begränsning, i syfte att göra reformerna utvärderingsbara.

Rätt balans i graden av reglering. Det kan finnas behov av reglering för att få marknaden att fungera bättre. Exempelvis skulle de segregerande effekterna av det fria skolvalet kunna begränsas genom att förbjuda friskolor att använda kötid som urvalsinstrument. Men regleringarna får inte heller bli för långtgående – det riskerar hämma innovationskraften.

Bättre tillsyn och kontroll. Staten och kommunerna har ett stort ansvar för att säkra att oseriösa aktörer slås ut från marknaden så snabbt som möjligt.

Nästa steg

SNS går nu vidare med fördjupade studier inom ramen för forskningsprogrammet Från välfärdstat till välfärdssamhälle. Syftet är att bidra med forskningsbaserade förslag om hur det svenska systemet för produktion av välfärdstjänster kan förbättras. De fördjupade studierna kommer att vara inriktade på två områden:

  • Styrning och kvalitetskontroll av välfärdstjänster
  • Marknadsreformernas tillämpning i praktiken

Läs mer om SNS forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle.

Seminarium

Antologin presenterades vid ett seminarium den 7 september 2011. Seminariet spelades in av SVT Forum och finns på SVT Play.

Medverkande på seminariet:

Anders Anell, adjungerad professor vid Institutet för Ekonomisk forskning i Lund
Widar Andersson, chefredaktör Folkbladet
Peje Emilsson, styrelseordförande Kunskapsskolan Education Sweden och Stockholms Handelskammare
Laura Hartman, forskningschef SNS
Anders Johnson, författare och debattör
Carola Lemne, vd Praktikertjänst
Anne-Marie Lindgren, utredningschef Arbetarrörelsens Tankesmedja
Stefan Nilsson, direktor Ersta Diakoni
Håkan Sörman, vd Sveriges Kommuner och Landsting
Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi Stockholms universitet
Gustav Öhman, styrelseordförande i Svenska Riskkapitalföreningen och vice styrelseordförande i Attendo

Seminarieserie

Med utgångspunkt från antologin hölls det även en seminarieserie kring frågorna under vintern 2011/2012. Deltagarnas presentationer finns nedan under rubriken Ladda ner. Ett par av seminarierna finns på SVT Play:

Konkurrensens konsekvenser på SVT Play
SNS Arbetsmarknadskonferens på SVT Play: Del 1, Del 2, Del 3
Insatser för äldre och funktionshindrade i privat regi på SVT Play: Del 1, Del 2
Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi på SVT Play: Del 1, Del 2

Forskare och vetenskapligt ansvariga

Ansvarig för projektet och redaktör för antologin är Laura Hartman. Laura  är docent i nationalekonomi och forsknings­chef vid SNS.

Övriga forskare: Anders Anell, Kajsa Hanspers, Martin Lundin, Eva Mörk, Marta Szebehely, Stefan Wiklund och Jonas Vlachos.

Debattinlägg

Laura Hartman på DN-debatt

Forskarnas kommentar på Newsmill

Eva Mörk på Ekonomistas.se: ”Ömtåliga tår trampade på”

Eva Mörk på Ekonomistas.se: ”Svenska Dagbladet och sakligheten”

Eva Mörk på Ekonomistas.se: ”SNS och sakligheten”

Newsmill ”SNS VD: Mitt agerande var fel”

Dagens Nyheter ”SNS har fallit offer för näringslivets påtryckningar”

Bo Rotstein i Expressen ”Forskare har varnat för vinstdriven vård”

Stefan Wiklund i Newsmill ”Aningslöst med så svag tillsyn av privat institutionsvård”

Ekonomisk Debatts temanummer om konkurrens och privata vinstintressen i produktionen av offentligt finansierade välfärdstjänster

Finansiering och referensgrupp

Till projektet har knutits en referensgrupp som bidragit med kunskap, tid och finansiellt stöd. Följande företag och organisationer har medverkat: Blomsterfonden, Grant Thornton, Investor AB, KFS Företagarservice AB, Praktikertjänst AB, SEB Trygg Liv, Sveriges Kommuner och Landsting, Statskontoret och Tillväxtverket.

Ordförande i referensgruppen har varit Carola Lemne, vd för Praktikertjänst AB.

ISBN 978-91-86949-04-4
279 sidor
Utgiven 7 september 2011

Köp boken på Adlibris eller Bokus

Kategorier

Ämne

Andra forskningsrapporter inom Offentliga finanser

  • Forskningsrapport Offentliga finanser

    Ett skattesystem för Sverige i en global värld

    Sänk skatten på arbete, inför enhetlig moms och rak kapitalbeskattning. Det föreslår nationalekonomen Åsa Hansson i en ny SNS-rapport. Mycket har förändrats sedan den stora skattereformen 1990–91. Om skattesystemet görs om utifrån dagens förutsättningar kan Sverige få högre tillväxt och sysselsättning, menar hon.
  • Forskningsrapport Offentliga finanser

    Konjunkturrådets rapport 2022: Offentlig upphandling ‒ i gränslandet mellan ekonomi och juridik

    Ett stort problem med offentlig upphandling är att upphandlarna inte får ta hänsyn till tidigare erfarenheter av leverantörerna när de bedömer anbud....
  • Forskningsrapport Offentliga finanser

    Lokal beskattning och ekonomiska incitament

    Kommuner och regioner har incitament att höja skatterna mer än vad som är optimalt ur samhällets synvinkel, enligt nationalekonomerna Thomas Aronsson och...
  • Forskningsrapport Offentliga finanser

    3:12-reglernas roll i skattesystemet. Igår, idag och i framtiden

    Frågan om 3:12-reglerna är helt central för beskattningen av arbets- och kapitalinkomster. En klyfta mellan marginalskatterna på arbete och utdelningar behöver inte nödvändigtvis vara problematisk om 3:12-reglerna är utformade på ett bra sätt. Det menar nationalekonomen Håkan Selin, författare till SNS-rapporten 3:12-reglernas roll i skattesystemet. Igår, idag och i framtiden.

Missa inget från SNS. Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Ta del av våra senaste nyheter. Få nya insikter och håll dig uppdaterad om viktiga samhällsfrågor.