Maintaining Financial Stability in an Open Economy. Sweden in the Global Crisis and Beyond

Författare till rapporten är två amerikanska forskare, Ralph Bryant, senior fellow vid Brookings Institution, och Dale Henderson, professor vid Georgetown University, och en svensk forskare, ekon dr Torbjörn Becker, SITE (Stockholm Institute of Transition Economics), tidigare på IMF. De amerikanska forskarna har arbetat många år på den amerikanska centralbanken Fed.

Rapportens innehåll i korthet

Sverige extra känsligt

Svenska finansiella institutioner är starkt beroende av internationell in- och utlåning. Detta medför att en hög andel av transaktionerna och balansräkningsposterna är i utländsk valuta. Banksystemet är också starkt beroende av kortfristig upplåning för att finansiera utlåning med längre löptider. Denna kombination kan vara farlig i perioder av global finansiell oro, vilket situationen hösten 2008 visade.

Omfattande krisåtgärder

Under krisen fick både Riksbanken och Riksgälden stötta det svenska finansiella systemet med omfattande åtgärder som bland annat inkluderade utlåning i kronor och utländsk valuta, garantier av bankers skulder, övertagande av insolventa institutioner och kapitaltillskott till en solvent bank. En stor del av de åtgärder som sattes in var direkt motiverade av banksystemets internationella kopplingar.

Forskarna ger riksbanken godkänt betyg

Rapporten bedömer att de olika stödåtgärderna i det stora hela genomfördes på ett snabbt och effektivt sätt och mildrade krisens effekter på det svenska finansiella systemet.

Lärdomar för framtiden

Författarna lyfter också fram ett antal lärdomar om hur politiken för att hantera störningar i det finansiella systemet skulle kunna förbättras i framtiden.

• Hur kommunicera osäkerhet kring räntebanan? I tider av kris tenderar historiska data att få sämre prognosförmåga. Därför krävs ett större inslag av särskilda bedömningar. Samtidigt är det lätt att osäkerheten underskattas. En hjälp skulle kunna vara att även förse Riksbankens alternativa scenarier med osäkerhetsintervall. En tydligare kommunikation av att det är mycket osäkra bedömningar kan behövas för att höja allmänhetens medvetande om olika risker.
• Hur samordna politiken? Rapporten belyser frågan om hur ansvaret för den finansiella stabiliteten bäst ska hanteras av de ansvariga institutionerna (Finansdepartementet, Riksgäldskontoret, Finansinspektionen och Riksbanken). Att slå ihop Riksbanken och Finansinspektionen är ett alternativ som skulle ge uppenbara effektivitetsvinster. Men författarna landar ändå i att det lutar åt att bibehålla nuvarande myndighetsstruktur, men att förbättra samordningen och offentliggöra protokollen (med en tidseftersläpning).
• Hur hantera dollarrisken i svenska banker? Författarna ser två möjliga vägar att hantera de risker som är förknippade med det svenska banksystemets beroende av kortfristiga lån i dollar. Den första är att kräva av bankerna att minska riskexponeringen. Här ger Baselkraven full frihet för Sverige att ställa särskilda krav på sina banker. Den andra vägen är att Riksbanken håller en betydande dollarreserv och agerar ”lender of last resort”. Den senare lösningen är effektiv om bankernas likviditetsbehov i dollar är oberoende i förhållande till varandra. Men historien visar att bankernas behov av dollar tenderar att uppvisa samvariation.
• Förbättra modellerna. Det är bra att Riksbanken nu arbetar med att utveckla de penningpolitiska modellerna för att också ta hänsyn till effekter via finansmarknaderna. Det är också viktigt att förbättra analysen av hur nya systemkrisförebyggande (”macroprudential”) regleringar påverkar ekonomin, särskilt hur de fungerar över tid.

Debatt

Torbjörn Beckers debattartikel på Newsmill: Finanskrisen visar att vi behöver se över penningpolitiken

Ansvarig forskningsledare

Stefan Sandström, stefan.sandstrom@sns.se, forskningsledare.

Forskare

Torbjörn Becker, chef för SITE (Stockholm Institute of Transition Economics)
Ralph Bryant, Senior Fellow, Brookings Institution
Dale Henderson, professor, Georgetown University

Konferens

Rapporten presenterades på en konferens på SNS den 21 november 2011 och kommenterades av riksbankschefen Stefan Ingves och Finansutskottets ordförande Anna Kinberg Batra.

Richhild Moessner, BIS, presenterade uppsatsen ”Macroprudential policy – a literature review”,  https://www.bis.org/publ/work337.pdf och Giovanni Dell’Ariccia, IMF, ”Rethinking macroeconomic policy”, https://www.imf.org/external/pubs/ft/spn/2010/spn1003.pdf. Marianne Nessén, Riksbanken, och Anna Larsson, Stockholms universitet, kommenterade.

Finansiering och referensgrupp

Anslag har erhållits från Marcus Wallenbergs Stiftelse för Internationellt Vetenskapligt Samarbete för anordnande av konferens och från Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse. I referensgruppen (som också bidragit till projektets finansiering) har ingått företrädare för Danske Bank, Nektar (Brummer & Partners), Riksgälden och Swedbank. Läs mer om referensgruppens roll.