Rapporten Svenska skatter i internationell jämförelse granskar såväl skattebasernas som skattestrukturens utveckling under en längre tidsperiod. Sedan slutet av 1990-talet har Sverige sänkt skatten på arbete med närmare 5 procent av BNP, men i ett internationellt perspektiv är skatterna på arbete fortfarande höga. I skatt på arbete ingår både direkta skatter, som statlig och kommunal inkomstskatt, och indirekta skatter, som arbetsgivaravgifter.
Ett annat område där Sverige utmärker sig, men åt andra hållet, är det jämförelsevis låga uttaget av skatt på egendom. Arvs- och gåvoskatten samt förmögenhetsskatten har avskaffats och uttaget från fastighetsskatten har minskat. Det gör att egendomsbeskattningen i Sverige nu ligger på cirka 1 procent av BNP att jämföra med 2,3 procent i EU-15.
Rapporten visar även att skattebaserna för vissa punktskatter inom miljö- och energibeskattning har utvecklats svagt.
– Miljöskatter är i första hand till för att styra oss bort från konsumtion som är dålig för klimat och miljö. Det innebär att ett höjt uttag av miljöskatter successivt minskar skattebaserna så att budgetförstärkningen på längre sikt blir mindre än den som först erhålls. Denna effekt bör beaktas vid exempelvis en skatteväxling mot sänkt skatt på arbete, säger Urban Hansson Brusewitz, generaldirektör på Konjunkturinstitutet.
En internationell trend är att bolagsskattesatser sänks. Men samtidigt har en breddning skett av det som beskattas och därför har statens intäkter varit stabila. Sveriges bolagsskattesats och skatteuttag ligger i linje med andra länders.
Sammantaget noterar Konjunkturinstitutet att Sverige i jämförelse med många andra länder har ett förhållandevis högt skatteuttag men att skillnaden gentemot både OECD- och EU-genomsnittet har minskat under 2000-talet.
– I en allt mer globaliserad värld där både kapital och arbete rör sig över gränserna är det viktigt att inte bara jämföra ett lands skatteuttag med hur det har sett ut historiskt i landet i fråga utan att även jämföra med andra likvärdiga länder, säger Urban Hansson Brusewitz.
Rapporten utkommer inom ramen för SNS forskningsprojekt Skatter i en globaliserad värld.
