
Allt fler politiker utsätts för hot och trakasserier. Riksdagsledamöterna Ida Karkiainen (S) och Erik Ottoson(M) berättar om sina erfarenheter.
Hot och trakasserier på hög nivå
Enligt statsvetaren Sandra Håkanssons forskning har hot och trakasserier mot politiker ökat under 2010-talet, för att sedan ligga kvar på en fortsatt hög nivå under senare år. Hon är medförfattare till Demokratirådsrapporten 2026 om riksdagen och demokratin, som släpps i april nästa år. Och har tidigare forskat om just hot mot politiker.
”Hoten kommer ofta via sociala medier”
Erik Ottoson beskriver hur hat och hot blivit återkommande inslag i hans arbete som folkvald.
– Jag har upplevt hot och hat i omgångar, främst genom sociala medier och i mejlkorgen. Det kan vara i kommentarsfält eller som reaktion på något jag sagt eller gjort, berättar han.
Under pandemin märktes det särskilt tydligt.
– Jag är positiv till vaccinationer och fick då höra att både jag och mina barn borde tvångsinjiceras med både det ena och det andra.
När det gäller vad som kan göras för att motverka utvecklingen menar Ottoson att ansvaret ligger hos politikerna själva.
– Riksdagen som institution kan nog göra väldigt lite, men alla vi politiker har ett ansvar att försöka hålla debatten saklig och respektfull. Här finns det en hel del återstående potential.
”Tonen har blivit hårdare – även bland politiker”
Ida Karkiainen delar bilden av att hot och hat har ökat.
– Vi politiker har ett ansvar för hur vi uttrycker oss. Vårt sätt att debattera påverkar samtalsklimatet, och jag upplever att det har blivit mindre respektfullt de senaste åren.
För att vända trenden efterlyser Karkiainen åtgärder på flera nivåer.
– Dels måste vi politiker skärpa oss i hur vi uttrycker oss – mer respekt och mindre personangrepp i debatten. Sociala medieplattformar behöver bli bättre på att rensa bort rena hot och hat från kommentarsfält och polisen behöver öka sin närvaro på nätet, menar Karkiainen.
I SNS Demokratirådsrapport 2026 som publiceras i april nästa år behandlas hot och trakasserier som en del av den analys som rådet gör av riksdagen och demokratin. Sandra Håkansson är en av rapportförfattarna. Övriga är Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Daniel Naurin, professor i statsvetenskap vid Göteborgs och Oslo universitet och Johanna Rickne, professor i nationalekonomi på Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.
Mer inom Demokrati och samhälle
SNS Demokratiråd 2026: Klarar riksdagen av uppdraget som folkets främsta företrädare?
Riksdagen är demokratins kärna – men det finns förvånansvärt lite aktuell kunskap om hur den sköter rollen som folkets främsta företrädare. Inför...Hat och hot mot kvinnliga politiker ligger kvar på en hög nivå
För tre år sedan publicerade forskaren Sandra Håkansson en SNS Analys med titeln ”Betalar kvinnor ett högre pris för makten? Hot och...SNS Beredskapskommission: Så kan beteendeekonomiska insikter göra kriskommunikation mer effektiv
Sverige genomför en historisk upprustning av totalförsvaret. Men hur kan den ske på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt? Det är en fråga som...SNS Analys: Från S till SD – så har representationen av arbetare i politiken förändrats
Trots att omkring hälften av Sveriges väljare har ett arbetaryrke hade bara strax över var tionde riksdagsledamot detsamma innan de blev heltidspolitiker....