Nyheter | 2026-03-19
Arbetsmarknaden förändras, befolkningen blir äldre och ekonomin svänger snabbare än tidigare. Samtidigt har det svenska ekonomiska skyddsnätet justerats steg för steg under lång tid. Ett treårigt forskningsprojekt vid SNS ger nu en samlad bild av hur trygghetssystemen fungerar i dag – och vilka avgörande vägval som väntar för framtiden.
– Trygghetssystemen är en central del av den svenska välfärdsmodellen, men mycket har hänt sedan de började ta form. Arbetsmarknaden, demografin och ansvarsfördelningen mellan stat och parter har förändrats över tid, säger Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare på SNS.
Projektets fem rapporter visar att systemen fortsatt är viktiga för många människors ekonomiska trygghet, men också att de gradvis förändrats genom justeringar av ersättningsnivåer, kvalifikationsvillkor och balansen mellan inkomstbortfall och grundskydd. Ett återkommande tema är ökad komplexitet och att skyddet ser olika ut för olika grupper. En förklaring är att kollektivavtalade ersättningar fått större betydelse när allt fler har inkomster över ersättningstaken i de offentliga systemen.
En turbulent projekttid
Projektet genomfördes under en period med snabbt stigande inflation och kraftiga kostnadsökningar, vilket påverkade både hushållens ekonomi och trygghetssystemens förmåga att kompensera för inkomstbortfall.
– Den ekonomiska utvecklingen under första halvan av projekttiden var extraordinär. Lika lite som lönerna kunde inte heller de sociala trygghetssystemen matcha inflationen, säger Tomas Eriksson, kanslichef på Sveriges a-kassor och ordförande i referensgruppen för forskningsprojektet.
Ersättningarnas faktiska värde kan förändras snabbt: vissa är indexerade medan andra ligger fasta tills beslut om förändring fattas, och många system har relativt låga tak.
Viktiga vägval framåt
Projektet pekar ut flera principiella vägval för framtidens trygghetssystem.
– Det handlar om avvägningar mellan grundskydd och inkomstbortfall, mellan precision och enkelhet, och mellan långsiktiga principer och flexibilitet när samhället förändras, säger Gabriella Chirico Willstedt.
En konkret utmaning är transparens. Många känner till tjänsten Min pension, men något motsvarande saknas för resten av trygghetssystemen.
– Givet hur snåriga regelverken och systemen är i övrigt tror jag man lätt inser att det skulle behövas en motsvarande funktion för resten av det ekonomiska skyddsnätet, såväl från staten som från de kompletterande försäkringslösningar som finns, säger Tomas Eriksson.
Tre år av forskning, dialog och analys har inte bara gett nya kunskaper, utan också en tydligare bild av de vägval som väntar för framtidens ekonomiska trygghet.
Vägval för den ekonomiska tryggheten
