Ekonomisk trygghet

Mycket har hänt sedan de ekonomiska trygghetssystemen började ta form. SNS forskningsprojekt ”Ekonomisk trygghet” tar ett samlat grepp om trygghetssystemen för föräldraskap, sjukdom, arbetslöshet, ålderdom samt ekonomiskt bistånd. Syftet är att bidra med ny kunskap och underlag till diskussion. Vilka problem ska systemen hantera och i vilken utsträckning lyckas de hantera dem idag? Hur kan ansvaret fördelas mellan det offentliga, arbetsmarknadens parter och individen själv? Och vilka konsekvenser får olika sätt att fördela ansvaret?

Projektet pågår 2023–2025.

KONTAKT

Forskningsledare: Gabriella Chirico Willstedt, gabriella.cw@sns.se, 0722-43 41 08

Projektledare: Susanna Allstrin, susanna.allstrin@sns.se, 0790-98 13 33

Utgångspunkter

Lägre ersättningsgrad i socialförsäkringen och fler komplement

Inkomstbortfallsprincipen i socialförsäkringen har försvagats sedan 1990-talet genom att allt fler i dag har en inkomst över taken i försäkringen. Den genomsnittliga kompensationsgraden har därför minskat över tid. Samtidigt har betydelsen av tilläggs- och avtalsförsäkringar ökat vilket medför att det finns komplementära system för att försäkra samma risk. Vilka blir konsekvenserna för försäkringarnas effektivitet och sammantagna fördelningsprofil?

Befolkningens åldersstruktur och sammansättning förändras

Medellivslängden ökar och andelen i pensionsålder i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder blir allt större. Utvecklingen kräver att fler arbetar längre samtidigt som många bedömare menar att omställningen mot ett längre arbetsliv går för långsamt. Hur påverkas drivkrafterna till ett längre arbetsliv av trygghetssystemens utformning och regelverk?

Nästan en femtedel av Sverige befolkning utgörs i dag av utrikes födda personer. Många har kommit till Sverige i vuxen ålder, vilket bland annat bidrar till lägre intjänande till pensionssystemet. Sysselsättningen är också lägre bland utrikes födda som grupp jämfört med inrikes födda, vilket påverkar både ersättningsnivåer från, och kvalificering till, de ekonomiska trygghetssystemen. Vilka implikationer får den demografiska utvecklingen för trygghetssystemens funktionssätt?

Avvägningar mellan trygghet, effektivitet och andra mål

Balansen mellan att erbjuda ekonomisk trygghet och samtidigt upprätthålla starka incitament att arbeta är en avvägning i alla trygghetssystem. Därtill kan utformningen av systemen leda till beteendeanpassningar på en rad områden. Exempelvis kan föräldraförsäkringen påverka både barnafödande och kvinnors förutsättningar att förvärvsarbeta, reglerna i sjukförsäkringen kan påverka pensionsbeslut, nivån på a-kassa kan påverka omställning på arbetsmarknaden och så vidare. Vilka målkonflikter finns inom och mellan de ekonomiska trygghetssystemen? Och vilka underlag behöver beslutsfattare för att fatta välavvägda beslut där olika mål står i konflikt med varandra?

Referensgrupp

Alecta, Almega, Arbetsförmedlingen, Folksam, Företagarna, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF), Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), LO, Pensionsmyndigheten, Saco, SEB, Socialdepartementet, Svenskt Näringsliv, Sveriges a-kassor, Swedbank, TCO, Trygghetsfonden TSL och Försäkringskassan.