Forskningsrapport

Global migration – orsaker och konsekvenser

Migrationens konsekvenser kan se mycket olika ut beroende på vilka som migrerar, men är oftast begränsade. Allmänheten är nästan alltid skeptisk till invandring – det är betydligt fler som önskar att den ska minska än att den ska öka. Men när motståndet uttrycks riktigt starkt beror det sannolikt sällan så mycket på antalet som har invandrat som på att invandringen upplevs vara utom kontroll. Detta är några av de slutsatser nationalekonomen Joakim Ruist drar i sin nya bok som ges ut av SNS.

År 2018 var migration den fråga som flest EU-medborgare angav som viktigast för unionen. Samtidigt ansåg majoriteten att de inte var särskilt välinformerade i invandrings- och integrationsfrågor. Nationalekonomen Joakim Ruist har under de senaste tio åren studerat olika aspekter av migration och integration. Sina viktigaste lärdomar sammanfattar han i Global migration – orsaker och konsekvenser. I boken ger han sin bild av det viktigaste som finns att veta om migrationen från mestadels fattigare delar av världen till den rikare västvärlden.

– Den här boken har jag skrivit för alla som vill lära sig mer om vad som får människor att migrera och vad det leder till. Jag har strävat efter att ge en helhetsbild av migrationens orsaker och konsekvenser, säger Joakim Ruist, fil.dr i nationalekonomi, Göteborgs universitet.

I boken beskrivs forskningsläget om de ekonomiska och sociala konsekvenserna för de samhällen som tar emot migranterna. Konsekvenserna av migration varierar mycket beroende på vem som migrerar och varför de gör det. Man ska därför vara försiktig med att jämföra olika migrantgrupper, menar Joakim Ruist. Effekten på mottagarländernas offentliga finanser beror främst på invandrarnas framgång på arbetsmarknaden. Flyktingmigration ser ut att ha mest negativa konsekvenser, men till och med när flyktinginvandringen var som störst i Sverige för ett par år sedan var det möjligt att ha budgetöverskott år efter år.

I normalfallet påverkar invandring inte lönenivåerna och arbetslösheten i mottagarlandet. Allmänheten är ändå nästan alltid skeptisk till invandring, och ibland flammar motståndet upp och mobiliseras politiskt. Joakim Ruists tolkning är att det är farhågor om okontrollerad och större invandring i framtiden som skapar de mest negativa reaktionerna, snarare än den mer begränsade invandring som faktiskt sker. Han konstaterar att strategin att kontrollera migrationen genom att försöka hindra människor från att flytta har haft begränsad effekt.

– I stället för att bygga murar vore det mer effektivt att minska incitamenten att flytta till västvärlden. I USA är det lätt att få jobb illegalt, vilket gör det lockande för många från fattigare länder att försöka ta sig dit. I Europa skapas de största svårigheterna av asylrätten som innebär att landgränsen först måste korsas för att kunna söka asyl, säger Joakim Ruist.

Författare

Joakim Ruist, fil.dr i nationalekonomi, Göteborgs universitet

Kontakt

Joakim Ruist, joakim.ruist@economics.gu.se, 070-396 77 31
Stefan Sandström, forskningsledare SNS, stefan.sandstrom@sns.se, 070-922 73 73
Caroline Raxell, pressansvarig SNS, caroline.raxell@sns.se, 070-382 20 95