Hoppa till innehållet
Forskningsrapport | 2020-10-22

Organisation av arbetsmarknads- och bostadsintegration

Emma Holmqvist, Vedran Omanović, Susanne Urban

I rapporten, skriven av Emma Holmqvist, Vedran Omanović och Susanne Urban, kopplar författarna samman tidigare forskning om organisering av invandring, boende respektive arbete. En avgörande slutsats är att det i nuvarande system finns målkonflikter mellan integration på arbetsmarknaden och integration på bostadsmarknaden.

»Integration beror inte bara på en sak. Det är en process där olika delar av samhället samspelar. Aktörer som har inflytande över en aspekt i integrationen behöver också ta hänsyn till hur andra aspekter påverkas. Tyvärr görs inte det i dag vilket kan ge negativa konsekvenser för integrationen«, säger Susanne Urban, docent i sociologi och universitetslektor vid Uppsala universitet.

Sedan 2010 och framåt ansvarar staten för att matcha nyanlända mot arbetstillfällen, medan kommunerna ansvarar för boendet för dem som har fått uppehållstillstånd. Samtidigt är det bostadsbrist i 83 procent av Sveriges kommuner, vilket gör det svårt för nyanlända att flytta dit jobben finns. Författarna menar att integrationen på bostadsmarknaden fungerar enligt en annan logik än integrationen på arbetsmarknaden.

»För att lösa bostadsfrågan och minska boendesegregationen finns en strävan att placera nyanlända i kommuner utanför storstadsregionerna, men för att få arbete och integreras på arbetsmarknaden dras de till storstadsregionerna«, säger Emma Holmqvist, fil.dr i kulturgeografi och forskare vid Uppsala universitet.

Inom storstadsregionerna uppstår ofta en koncentration av nyanlända i så kallade utsatta bostadsområden, eftersom de har svårt att få tillträde till bostäder i andra delar av städerna. Samtidigt visar tidigare forskning på negativa effekter av att bo i resurssvaga områden.

»Om människor ska kunna etablera sig och inkluderas på arbetsmarknaden i hela landet behöver de också kunna bo i hela landet. Men då krävs ett perspektiv på integration där man förstår vikten av att boende och arbete är ömsesidigt relaterade till varandra«, säger Vedran Omanović, ek.dr i företagsekonomi och universitetslektor vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Författarna menar att det krävs en mer aktiv mobilisering och engagemang av flera olika aktörer i samspel med varandra – stat, kommun, arbetsgivare, nya och etablerade invånare – för att driva integrationsprocesserna framåt.

Rapporten ges ut inom ramen för SNS forskningsprojekt Lärdomar om integration.

Författare

Emma Holmqvist är fil.dr i kulturgeografi och forskare vid Uppsala universitet.

Vedran Omanović är ek.dr i företagsekonomi och universitetslektor vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Susanne Urban är docent i sociologi och universitetslektor vid Uppsala universitet.

ISBN 978-91-88637-52-9
143 s.
Fysiska rapporter kan beställas via nätbokhandeln.

Mer från Lärdomar om integration

Andra forskningsrapporter inom Migration och integration

  • God svenska – vägen till arbete för utrikes födda?

    Att snabbt lära sig svenska framhålls ofta som en nyckel för att utlandsfödda ska kunna ta sig in på den svenska arbetsmarknaden....
  • Föräldraledighet: hinder eller möjlighet för etablering i samhället?

    Nyanlända kvinnors användning av föräldrapenning i Sverige tycks inte vara en central förklaring till sämre möjligheter till sysselsättning de första åren i landet, det visar två forskare i en ny SNS-rapport. Det finns skillnader mellan nyanlända kvinnor som använder föräldrapenning och de som inte gör det, men skillnaderna är relativt små.
  • Enkla jobb och kunskaper i svenska – nycklar till integration?

    Arbetsgivare fäster inte stor vikt vid tidigare erfarenhet och fullgjord utbildning i svenska för invandrare (sfi) när flyktingar söker enkla jobb. Det visar nationalekonomerna Simon Ek, Mats Hammarstedt och Per Skedinger i en ny SNS-rapport med titeln ”Enkla jobb och kunskaper i svenska – nycklar till integration”. De visar också att jobb med låga kvalifikationskrav är en väg in på den svenska arbetsmarknaden som är förknippad med varaktig sysselsättning för personer från Afrika och Mellanöstern.
  • Flykting- och anhöriginvandrares väg till arbete

    I den här SNS-rapporten analyserar nationalekonomen Pernilla Andersson Joona hur det har gått för flykting- och anhöriginvandrare som kommit till Sverige sedan mitten av 2000-talet.

Missa inget från SNS. Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Ta del av våra senaste nyheter. Få nya insikter och håll dig uppdaterad om viktiga samhällsfrågor.