Avfall - återvinna, bränna eller slänga?
Robert Lundmark, Eva Samakovlis
Robert Lundmark, Eva Samakovlis
En hörnsten i EU:s och Sveriges avfallspolitik är den så kallade avfallshierarkin. Denna bygger på att man i första hand ska försöka förebygga uppkomsten av avfall, i andra hand främja återvinning, i tredje hand låta avfallet gå till förbränning och i sista hand låta avfallet deponeras.
Lundmark och Samakovlis menar att avfallshierarkin är för stel för att praktiskt kunna tillämpas inom avfallspolitiken. Vill vi få ut mesta möjliga miljöförbättring per krona så bör vi ha ett mer flexibelt förhållningssätt. Hur mycket av hushållens pappersavfall som bör återvinnas eller brännas kan till exempel skilja sig mellan olika delar av landet, beroende på närheten till pappersbruk och befolkningstätheten.
När så är möjligt bör avfallspolitiken inriktas på att skapa fungerande avfallsmarknader som internaliserar de externa kostnaderna, såsom miljöförstöring, i priset. Ekonomiska styrmedel ger dem som befinner sig närmast avfallsverksamheten, och därmed har den bästa kunskapen, drivkrafter att finna effektiva lösningar på avfallsproblemet, vilket samtidigt främjar teknisk innovation.
Rätt utformade kan ekonomiska styrmedel i avfallspolitiken:
Robert Lundmark är professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet, robert.lundmark@ltu.se.
Eva Samakovlis är forskningschef vid konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet samt docent i nationalekonomi vid Umeå universitet, eva.samakovlis@konj.se.
Läs författarnas debattartikel på Dagens Samhälle: Så bromsar vi sopökningen.





Ta del av våra senaste nyheter. Få nya insikter och håll dig uppdaterad om viktiga samhällsfrågor.