Hur kan entreprenörskap bidra till minskade koldioxidutsläpp?

När världens länder ställer om för att nå sina klimatmål växer behovet av innovationer som både minskar utsläppen och stärker Sveriges konkurrenskraft. Entreprenörsföretag har en unik förmåga att driva fram nyskapande lösningar, ta risker och sprida ny teknik. Trots detta är de underrepresenterade inom cleantech, där stora etablerade företag dominerar och gynnas av dagens system och regelverk. För att frigöra den outnyttjade potentialen krävs en politik som undanröjer hinder och stärker förutsättningarna för ett mer dynamiskt entreprenöriellt ekosystem.

I den här rapporten analyseras vilken roll entreprenörer kan spela i en klimatsmart strukturomvandling och hur förutsättningarna för entreprenörer kan stärkas genom en politik som kan undanröja hinder för innovation och spridning av ny teknik.

Viktiga resultat

• Sverige är världsledande i koldioxidprissättning, både vad gäller nivå och omfattning, vilket ger företag starka incitament att utveckla och sprida klimatsmart teknik.
• Svenskt näringsliv står sig väl internationellt inom cleantech. Riskkapital och investeringar i cleantech har ökat markant och placerar Sverige i den internationella toppen.
• Stora företag dominerar patentering inom cleantech, medan entreprenörsföretag är underrepresenterade. Det visar på en outnyttjad potential och behovet av att minska hinder för framväxten av ett starkare entreprenöriellt ekosystem.
• Sveriges historiska erfarenheter av strukturomvandling, tillsammans med starka institutioner och hög tillit till ny teknik, ger en stabil grund för en cleantech-omställning.

Entreprenörskap kan vara motorn som driver fram klimatsmarta teknologier – men bara om politiken undanröjer hinder för ett dynamiskt entreprenörskap, säger Lars Persson

Rekommendationer

• Undanröj hinder för entreprenörer och nya företag att bidra med innovation vid sidan av de stora bolagens satsningar, till exempel genom att införa regulatoriska sandlådor inom cleantech och förbättra samordningen mellan myndigheter.
• Utforma styrmedel som ger rätt incitament för ren teknik och minskar snedvridningar på marknaden – bland annat genom en konkurrensneutral klimatindustripolitik och stärkt tillsyn mot konkurrenshämmande åtgärder.
• Säkerställ långsiktiga spelregler och institutioner som bygger tillit och stabilitet i omställningen, som samtidigt anpassas till ett mer immateriellt näringsliv med större behov av riskkapital.
• Stärk EU-samarbetet kring regler, patent och finansiering samt tillgängliggör kritisk infrastruktur, som AI-beräkningskapacitet och data, för cleantech-entreprenörer på lika villkor.

Om författarna

Pehr-Johan Norbäck, docent i nationalekonomi och verksam vid Institutet för näringslivsforskning, IFN.

Lars Persson, professor i nationalekonomi och verksam vid Institutet för näringslivsforskning, IFN.