Höga bränslepriser har gjort åkerinäringen mer produktiv
Klimatpolitiken lyfts ibland fram som ett hot mot svensk konkurrenskraft. När skatter, utsläppshandel och krav på biobränsle höjer kostnaderna för energi och transporter väcks oro för negativa effekter på företag och hushåll. Men erfarenheterna från åkerinäringen visar något annat. En sektor som länge betraktats som särskilt sårbar för stigande bränslepriser har istället blivit ett exempel på hur klimatpolitik kan driva effektivitet och omställning.
I den här rapporten analyseras hur koldioxidskatt och biobränsleinblandning har påverkat åkeriföretagens struktur, produktivitet och koldioxidutsläpp under perioden 2007–2020. Analysen bygger på unika paneldata på lastbilsnivå kopplade till åkerier, vilket gör det möjligt att mäta hur bränslekostnader påverkar användningen av fordon, produktivitet och utsläppsintensitet. Rapporten bidrar med viktiga lärdomar för framtidens klimatpolitik – om hur omställningen kan fortsätta stärka både produktivitet och minskade utsläpp.
Viktiga resultat
Klimatpolitiken drev bränslekostnaden. Den klimatpolitiska komponenten av dieselpriset vid pump ökade med över 60 procent under tidsperioden och var den främsta drivkraften bakom ökningen av de svenska dieselpriserna.
Produktiviteten steg – utsläppen föll. Företagens produktivitet ökade markant samtidigt som koldioxidintensiteten minskade med omkring 23 procent. De totala utsläppen sjönk med cirka 5 procent, trots ökade transportvolymer.
Större företag ledde omställningen. De största åkerierna svarade starkast på stigande bränslekostnader med en ökad produktivitet på cirka 37 procent och 30 procent lägre koldioxidintensitet. Små företag påverkades mindre men följde i deras spår.
Effektivisering utan hög koncentration. Branschen konsoliderades och effektiviseringen kom främst genom bättre logistik, ruttoptimering och tyngre fordon – inte genom fusioner.
Rekommendationer
Säkerställ långsiktighet och förutsägbarhet i klimatpolitiken. Forskarna betonar att företagens investeringar i effektivitet, ny teknik och logistiklösningar kräver stabila och långsiktiga spelregler. När styrmedel ändras snabbt, som vid sänkningen av reduktionsplikten, riskerar incitamenten att minska.
Behåll marknadsbaserade styrmedel som huvudverktyg. Koldioxidskatt och reduktionsplikt har visat sig vara effektiva marknadsdrivna instrument som ger tydliga prissignaler utan att detaljstyra hur företagen minskar sina utsläpp.
Värna strukturförändringen mot mer effektiva företag. De större och mer produktiva åkerierna har drivit utsläppsminskningarna och ökat sin marknadsandel. Detta bör inte motverkas genom stöd till mindre, mindre effektiva företag. Eventuella stöd bör istället inriktas på omställning och effektivisering.
Förbered transportsektorn för EU:s nya utsläppshandel (ETS 2). Den nya europeiska utsläppshandeln för vägtransporter kommer gradvis att öka kostnaderna för fossila bränslen. Svenska åkerier och politiken bör förbereda sig i tid för att bevara konkurrenskraften och undvika ryckighet.
Om författarna
Gustav Martinsson, professor i finansiell ekonomi vid Stockholms universitet
Per Strömberg, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm
Christian Thomann, universitetslektor i företagsfinansiering vid KTH.