Klimatomställningen och näringslivet

Forskningsprojektet Klimatomställningen och näringslivet har belyst vilka förutsättningar som krävs för att svenska företag ska kunna genomföra den klimatomställning som följer av nationella och internationella mål. Det har analyserat samspelet mellan klimatpolitik, teknikutveckling, infrastruktur och marknadsdynamik, samt hur dessa faktorer påverkar företagens möjligheter att minska utsläpp och stärka sin konkurrenskraft.

Projektet startade i februari 2023 och avslutas i december 2025. Inom projektet har vi genom rapporter, seminarier och rundabordssamtal belyst nyckelfrågor i omställningen – från energisystem och styrmedel till innovation, negativa utsläpp och de globala villkor som följer av handel, elförsörjning och råvarutillgång.

Nedan kan du ta del av lärdomar från projektet, ladda ned rapporterna och se eller lyssna på inspelningar från seminarierna.

Centrala insikter

Klimatpolitikens roll sträcker sig bortom prissättning av utsläpp

Projektet visar att klimatpolitikens utformning är avgörande för näringslivets omställningsförmåga. Prissättning av utsläpp är effektivt, men i många utsläppsintensiva och kapitaltunga sektorer krävs även stabila spelregler och institutionell kapacitet för att undvika inlåsningar och möjliggöra långsiktiga investeringar. En mer samordnad och förutsägbar politik kan därför ge bättre förutsättningar för den strukturomvandling som nu pågår. Med företag som verkar på globala marknader och i internationella värdekedjor blir klimatpolitiken också del i handelspolitik och konkurrensvillkor över gränserna, med exempelvis EU:s koldioxidtullar (CBAM) som kräver internationell koordination och harmoniserade regelverk.

Infrastrukturens utveckling är central för omställningens tempo

Elektrifieringen och framväxten av tekniker som koldioxidinfångning skapar snabbt växande behov av infrastruktur. Projektet visar att kapacitet i elnäten, tillståndsprocesser och transport- och lagringslösningar för infångad koldioxid, liksom osäkerhet kring framtida elproduktion och elsystemets utformning, har stor påverkan på investeringsbeslut och omställningstakt. Med bättre koordination, snabbare processer och mer proaktiv styrning kan dagens flaskhalsar i högre grad förebyggas och investeringar i ny fossilfri industri möjliggöras.

Innovation är en grundförutsättning för omställningen

Forskningen i projektet visar att entreprenörer ofta driver fram tekniksprång, men att dagens regelverk, kapitalmarknader och industripolitiska stöd inte alltid är utformade för att gynna nya aktörer och tekniker. Mer tillgänglig finansiering, teknikneutrala styrmedel och en konkurrenspolitik som motverkar inlåsningar kan skapa bättre förutsättningar för att innovationer ska skalas och bidra till utsläppsminskningar.

Kolsänkor spelar en avgörande roll i vägen mot nettonoll

Projektet understryker att Sverige behöver betydande negativa utsläpp framöver. Skogen är central både som kolsänka och som ersättning för fossilintensiva material; roller som kräver avvägningar och tydlig styrning. Biogen koldioxidinfångning och lagring (BECCS) pekas också ut som en viktig möjlighet, med särskilt goda förutsättningar i Sverige. För att realiseras krävs dock långsiktiga incitament och fungerande infrastruktur för transport och lagring av koldioxid.

Upplägg och resultat

Projektet har samlat 13 forskare inom nationalekonomi, företagsekonomi, energisystem, industriell organisation och statsvetenskap som författat rapporter. Ytterligare sju forskare har varit vetenskapliga granskare av rapporterna. Totalt har projektet utmynnat i sex rapporter samt ett 20-tal seminarier och rundabordssamtal.

Forskarnas frihet och SNS oberoende

Rapportförfattarna ansvarar själva för analys, resultat och rekommendationer. SNS som organisation tar inte ställning till dessa. Referensgruppen som följt projektet ansvarar inte på något sätt för rapporternas innehåll och tar heller inte ställning till dess analys, slutsatser och förslag.