Den svenska välfärdsstaten är under omprövning. Den internationella integrationen ändrar förutsättningarna för den svenska ekonomin. Arbetskraften blir rörligare, liksom skattebaserna. Det blir allt svårare att avvika från andra länder i valet av välfärdspolitisk strategi och skattekvot. Demografiska förändringar bidrar till problemen. Försörjningskvoten – andelen yngre och äldre i relation till den arbetande delen av befolkningen – förändras i ogynnsam riktning.
I årets rapport från Välfärdspolitiska rådet behandlas några av de påfrestningar på välfärdspolitiken som ökad rörlighet och demografiska förändringar leder till. I fokus står kommunerna som huvudproducenter av de välfärdsrelaterade tjänster som följer oss från födseln upp i pensionsåldern, eller som det heter i titeln, ”från dagis till servicehus”. Författarna analyserar både de problem för dagens konstruktion som rörligheten för med sig och frågan om det är möjligt att ge hushållen ökad valfrihet inom ramen för en skattefinansierad välfärdsstat.