Idealpappan är numera en man som tidigt engagerar sig i barnets omsorg och är en god förälder samtidigt som han har en god, stabil inkomst, framhåller Lina Aldén och Anne Boschini i SNS-rapporten Den moderna papparollen – ett faderskap i förändring.
»Vi ser att mäns sociala kompetens spelar allt större roll för deras sannolikhet att bli föräldrar. Det gäller oavsett inkomstnivå och om de har en partner eller inte. Samtidigt är de pappor som inte tar ut någon föräldraledighet alls i allt högre grad låginkomsttagare som tjänar mindre än modern«, säger Lina Aldén, docent i nationalekonomi.
Pappor som tar ut föräldrapenning tidigt i barnens liv är som regel också mer engagerade i omsorgen om barnen när de blir äldre, skriver Aldén och Boschini. Men det är fortfarande en väsentlig andel som tar ut mindre än de tre reserverade månaderna. Enligt rapporten tar ungefär var sjätte pappa inte ut en enda föräldrapenningdag innan barnen har fyllt två år. Samtidigt tar de flesta mammor ut flera gånger längre föräldraledighet än barnens pappor. Det bidrar till fortsatt ekonomisk ojämställdhet, påpekar forskarna.
»Uppenbart behöver mer göras för att män ska ta omsorgsansvar redan tidigt i barnens liv. Det skulle till exempel kunna ske genom att de reserverade dagarna i föräldraförsäkringen måste tas ut före två års ålder. Eller rent av genom att hälften av föräldrapenningdagarna reserveras till vardera föräldern«, säger Anne Boschini, professor i nationalekonomi.
En annan möjlighet kan vara att bygga ut föräldraskapsstödet med fler insatser som är riktade till pappor, skriver Aldén och Boschini. De föreslår bland annat särskilda pappagrupper på barnavårdscentralerna. Dessutom vill de se satsningar i grundskolan som stödjer unga pojkars utveckling av social kompetens. Sådana insatser skulle enligt rapporten kunna vara betydelsefulla på flera plan eftersom social kompetens inte bara har blivit viktigare för att kunna bilda familj, utan även för att lyckas på arbetsmarknaden.
»Vi ser risk för en ökad polarisering mellan män som så att säga ”har allt” och män som har sämre möjligheter såväl på arbetsmarknaden som för att bilda familj. En sådan utveckling måste motverkas. Inte bara för att hjälpa enskilda män – det ligger i hela samhällets intresse att fler män får förmågor som efterfrågas på arbetsmarknaden«, säger Anne Boschini.
om seminarieserien
Rapporten Den moderna papparollen – ett faderskap i förändring presenteras inom seminarieserien Jämställdhet under 2020-talet, som är ett samarbete mellan SNS och Institutet för social forskning, SOFI, vid Stockholms universitet. Den är ett forum där personer från akademi, näringsliv, offentlig förvaltning och andra viktiga samhällsaktörer samlas för att utbyta kunskap och erfarenheter i frågor kopplade till jämställdhet. Syftet är att från olika perspektiv belysa områden där jämställdheten i dag är skev eller på sikt riskerar att bli det.
om författarna
Anne Boschini är professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning, SOFI, vid Stockholms universitet.
Lina Aldén är docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.
Mer inom Fler ämnen

Political scientist Catherine E. De Vries analyzes the outcome of the EU election
Catherine De Vries is a Professor of Political Science at Bocconi University where she holds the Generali Endowed Chair in European Policies....Ekonomer: Tydlig koppling mellan sociala problem och våld i nära relationer
Arbetslöshet, missbruk och kriminalitet är utbredda problem bland både förövare och våldsutsatta i nära relationer. Det kan vara väsentligt att väga in när förebyggande insatser utformas, skriver fem forskare i en ny SNS-rapport.SNS startar projekt om vad som kan göras åt bristerna i jämställdheten
Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder finns tydliga skillnader i livsvillkor mellan svenska kvinnor och män. Vad beror det på? Vad kan göras för att minska skillnaderna? Och vad betyder digitalisering och befolkningsförändringar i sammanhanget? Detta undersöks i en ny seminarieserie som SNS anordnar i samarbete med Institutet för social forskning, SOFI, vid Stockholms universitet.När kvinnors inkomster ökar – då ökar också risken att de utsätts för våld inom äktenskapet
I SNS-rapporten ”Kvinnors ekonomiska förutsättningar och våld i nära relationer” visar nationalekonomen Sanna Ericsson att ökad ekonomisk frihet för kvinnor innebär ökad risk att bli utsatt för våld inom äktenskapet. Sannolikheten att mannen i äktenskapet söker vård för ångest, depression eller för att själv ha blivit misshandlad ökar också. En förklaring till den här ”bakslagseffekten” kan vara att den traditionella maktbalansen inom relationen rubbas.