Flickor är bättre än pojkar i skolan och fler kvinnor än män läser vidare efter gymnasiet. Ändå har kvinnor lägre livsinkomster och sparar mindre än män. Faktorer som yrke, utbildningsval, ålder och arbetstid räcker inte för att förklara hela skillnaden.
Kvinnor är också oftare sjukskrivna än män, i synnerhet när det gäller psykisk ohälsa. Skillnaderna är stora även i fråga om företagande och innovation. Bara var fjärde företagare i Sverige är kvinna och en väldigt liten del av riskkapitalet går till företag med kvinnliga grundare.
Skälen till dessa skillnader undersöks i seminarieserien Jämställdhet under 2020-talet. Serien pågår under tre år och kretsar kring hur samhällsförändringar och politiska förslag har påverkat eller kan påverka jämställdheten. Inom ramarna för projektet ska också forskningsrapporter ges ut. I höst kommer till exempel en studie om kopplingen mellan ledarskap och gruppers könssammansättning. Den skrivs av Eva Ranehill, Anna Sandberg och Andreas Born som samtliga forskar inom beteendeekonomi.
Samarbetet med SOFI ger en stark koppling till ny svensk och internationell forskning på området.
»I det här projektet ser vi möjlighet till nya infallsvinklar i studierna av skälen till skillnaderna mellan kvinnor och män vad gäller sådant som utbildning, arbete, hälsa och ekonomisk makt«, säger Anne Boschini, professor i nationalekonomi vid SOFI.
Dessutom knyts en referensgrupp till projektet bestående av beslutsfattare, experter och personer som arbetar med jämställdhetsfrågor på olika sätt.
»Det här blir ett forum där personer från akademi, näringsliv och offentlig förvaltning samlas för att utbyta kunskap och erfarenheter. Vi vill belysa hur brister i jämställdheten kan tacklas utifrån många olika perspektiv«, säger Thérèse Lind, forskningsledare på SNS.
SNS har en lång tradition av att lyfta jämställdhetsfrågor.
»Redan 1962 gav SNS ut pionjärarbetet Kvinnors liv och arbete, där forskarna bland annat myntade begreppet könsroller. Nu tar vi oss an vår tids jämställdhetsutmaningar«, säger Daniel Strandberg, projektledare på SNS.
om sofi
Institutet för social forskning, SOFI, är en del av Stockholms universitet och bedriver forskning om sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor samt utbildning. Forskare vid institutet ägnar sig åt studier inom socialpolitik, välfärd, ojämlikhet och arbetsmarknadsprocesser.
om referensgruppen
Deltagarna i referensgruppen kommer med förslag till frågeställningar och synpunkter på seminarieidéer och rapportutkast, samt delar med sig av kunskap, erfarenheter och ibland även data. På så vis bidrar gruppen till att säkra att seminarieserien håller hög relevans, liksom till att resultaten får brett genomslag och kommer till praktisk användning. I projektets referensgrupp deltar:
Elin Bergkvist, Arbetsförmedlingen
Moa Langemark, Avanza
Neda Khezerian, Changers Hub
Maria Rydbeck, Försäkringskassan
Line Säll, Jämställdhetsmyndigheten
Lena Hellberg, Socialstyrelsen
Åsa Forsell, TCO
Läs mer om seminarieserien Jämställdhet under 2020-talet.
Mer inom Fler ämnen

Political scientist Catherine E. De Vries analyzes the outcome of the EU election
Catherine De Vries is a Professor of Political Science at Bocconi University where she holds the Generali Endowed Chair in European Policies....Ekonomer: Tydlig koppling mellan sociala problem och våld i nära relationer
Arbetslöshet, missbruk och kriminalitet är utbredda problem bland både förövare och våldsutsatta i nära relationer. Det kan vara väsentligt att väga in när förebyggande insatser utformas, skriver fem forskare i en ny SNS-rapport.Ekonomer: Social kompetens är allt viktigare för att bli pappa
Med ökad jämställdhet i samhället har också förväntningarna på vad det innebär att vara pappa förändrats. Föräldrapolitiken måste anpassas därefter, skriver två forskare i en ny SNS-rapport.När kvinnors inkomster ökar – då ökar också risken att de utsätts för våld inom äktenskapet
I SNS-rapporten ”Kvinnors ekonomiska förutsättningar och våld i nära relationer” visar nationalekonomen Sanna Ericsson att ökad ekonomisk frihet för kvinnor innebär ökad risk att bli utsatt för våld inom äktenskapet. Sannolikheten att mannen i äktenskapet söker vård för ångest, depression eller för att själv ha blivit misshandlad ökar också. En förklaring till den här ”bakslagseffekten” kan vara att den traditionella maktbalansen inom relationen rubbas.