Skolan vid ett vägskäl, så vill politikerna vända trenden

Vinster i skolan delar politiken, medan behovet av en betygsreform samlar den. Det blev tydligt när Moderaterna och Socialdemokraterna möttes i ett samtal med ledande skolforskare för att diskutera skolans utmaningar och vägval. 

– Mycket i svensk skola fungerar fantastiskt bra. Det finns klassrum i Sverige där det bedrivs undervisning i absolut världsklass, inledde Josefin Malmqvist (M), utbildningspolitisk talesperson och ledamot i utbildningsutskottet. 

Samtidigt pekade hon på stora utmaningar.  

Enligt Malmqvist är integrationen central, med tydliga kunskapsklyftor mellan elever med utländsk och inhemsk bakgrund. Hon pekade också på ökande problem med otrygghet och bristande studiero. 

– Det påverkar i förlängningen möjligheten att kunna lära sig, betonade Josefin Malmqvist. 

Även Socialdemokraternas Anders Ygeman framhöll att mycket fungerar, men underströk socioekonomiska skillnader som avgörande. 

– Den klassmässiga skillnaden är större än den om du är inrikes eller utrikes född, sa han, och poängterade samtidigt att även Socialdemokraterna ser problemen med stök i klassrummen. 

Ygeman pekade på bristande statlig styrning, underfinansiering och vinstdrivande inslag som centrala problem. 

Malmqvist belyste i sin tur vikten av att genomföra redan beslutade reformer. 

– Vi genomför nu den största reformeringen av svensk skola på 30 år, sa hon och tillade att nästa mandatperiod handlar om att hålla i. 

Hon återkom också till integrationsfrågan: 

– Vi vill som parti avskaffa svenska som andraspråk. 

Ygeman riktade kritik mot regeringen för skolpolitikens inriktning under nuvarande mandatperiod. 

– Bokslutet av de här fyra åren är en väldig massa reformer men sämsta resultaten någonsin, det har aldrig gått ut fler elever utan godkända kunskaper än idag, sa Ygeman, och beskrev vad partiet vill åstadkomma: 

– Det vi vill göra i grunden är att bryta skolans underfinansiering, förbjuda vinsterna i skolan, och ta tillbaka pengarna till klassrummen. 

Malmqvist replikerade att de nuvarande skolresultaten är en konsekvens av misslyckanden under många regeringar under väldigt lång tid. 

Vinster i skolan pekades ut som en tydlig skiljelinje mellan partierna. 

I ljuset av den politiska diskussionen fick därefter två ledande skolforskare ge sina perspektiv på utvecklingen.  

Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och författare till SNS-rapporten Policyidéer för svensk skola (2016), samt Gabriel Heller Sahlgren, forskare i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och författare till SNS-rapporten Information – ett verktyg för bättre skolsystem (2016), lyfte båda hur läget förändrats sedan deras tidigare rapporter. 

Vlachos tog upp den bristande likvärdigheten i betygssystemet samt de stora problem som F-gränsen för med sig: 

– Kanske kan man nu äntligen hoppas på en förändring. 

Heller Sahlgren betonade att utvecklingen delvis gått framåt: 

– Vi har sett en stor förbättring, framför allt har den förbättringen skett i en specifik grupp: Det är elever med svensk bakgrund. 

Samtidigt kvarstår stora skillnader mellan elevgrupper, där invandringens påverkan på skolsystemet lyftes av Heller Sahlgren som en viktig faktor. 

Samtalet blottlade tydliga politiska skillnader – men också en gemensam bild av att skolans problem är allvarliga. Hur de ska lösas blir en central fråga i valet. 

Medverkande

Gabriel Heller Sahlgren, forskare i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och författare till SNS-rapporten Information – ett verktyg för bättre skolsystem

Josefin Malmqvist (M), utbildningspolitisk talesperson och ledamot i utbildningsutskottet

Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och författare till SNS-rapporten Policyidéer för svensk skola

Anders Ygeman (S), utbildningspolitisk talesperson och vice ordförande i utbildningsutskottet

Seminariet modereras av Ilinca Benson, vd på SNS.

Anmälan och pris 

Mötet är kostnadsfritt och öppet för alla.