Titti Mattsson och Bo Vinnerljung identifierar en rad brister med det nuvarande regelverket för barn i familjehem. På flera områden får dessa barn sämre stöd i Sverige än i många andra länder. Socialtjänstens ansvar är alltför svagt reglerat i en ramlagstiftning med få minimistandarder, vilket har lett till stora variationer mellan kommunerna.
I rapporten Barn i familjehem. Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta föreslår forskarna lagändringar som skulle förbättra familjehemsplacerade barns hälsa, skolresultat och familjekontakt.
- Erbjud alla placerade barn en hälsokontroll. Inför tvingande regler för kommuner och landsting att erbjuda alla barn hälsokontroller med läkarundersökning när de placeras. Detta är idag lag i England och Finland, och i Sverige för adopterade barn och flyktingbarn.
- Inför färdighetstester i läsning och räkning. Alla data pekar på att barn i familjehem ges sämre möjligheter än andra att utveckla sin potential i skolan. Det viktigaste är att motverka tidiga skolmisslyckanden. Med färdighetstester i läsning och räkning får man underlag för att ge barnen kompenserade insatser och en chans att komma ifatt sina klasskamrater
- Rätt till förlängd familjehemsvistelse efter 18 år. I Sverige upphör familjehemsplaceringen vid 18 års ålder eller då barnet slutar gymnasiet. Efter det får många barn inget stöd från vare sig familjehemmet eller sina biologiska föräldrar. I våra nordiska grannländer har dessa barn vid behov rätt till fortsatt boende i familjehemmet ytterligare några år efter 18-årsdagen. En sådan rätt bör införas även i Sverige.
Forskarna vill också ge föräldrar rätt till stöd när samhället omhändertar deras barn. I motsats till England och USA har svenska lagstiftare avvisat adoption som en väg att ge samhällsvårdade barn en familj. Istället bör vi satsa på att hjälpa de biologiska föräldrarna så att barnen kan komma hem igen:
– De flesta längre familjehemsplaceringar orsakas av att föräldrar har problem. Föräldrarnas situation förvärras inte sällan när barnen kommer i samhällsvård. Föräldrarna bör därför ha rätt till rehabiliterande stöd när barnen placeras, säger Titti Mattsson, professor i offentlig rätt, Lunds universitet.
Rapporten ingår i SNS forskningsprogram Investeringar i likvärdiga livschanser.
Författare
Titti Mattsson, professor i offentlig rätt, Lunds universitet.
Bo Vinnerljung, professor i socialt arbete, Stockholms universitet
Kontakt
Titti Mattsson, titti.mattsson@jur.lu.se, 0703-27 74 63
Bo Vinnerljung, bo.vinnerljung@socarb.su.se, 0721-47 30 53
Pressfrågor: Caroline Raxell, pressansvarig SNS, caroline.raxell@sns.se, 070-382 20 95.
Mer inom Hälsa, vård och omsorg

SNS Analys: vård av friska gör köerna längre för de sjuka
Trots att Sverige satsar mer resurser än någonsin på sjukvård växer vårdköerna. Forskaren Minna Johansson menar i en ny rapport att en...Fler dödsfall och våldsbrott: Ny studie belyser allvarliga konsekvenser av LVU
Barn som tvångsomhändertas löper betydligt högre risk att dö i ung ålder. Trots att ingripandet syftar till att skydda barnen har tvångsplaceringen i vissa fall motsatt effekt, visar en ny rapport från SNS.Onödiga kostnader när patienter avstår från billigare läkemedel
Trots att patienter erbjuds billigare och likvärdiga alternativ vid köp av receptbelagda läkemedel, genom ett så kallat generiskt utbyte, väljer en del att avstå. Motståndet till att byta beror ofta på okunskap och leder till ökade kostnader, menar David Granlund i en ny SNS-rapport.