Förutom risken att bli smittad och sjuk i covid-19 utsattes personal och äldre på äldreboenden även för andra risker under pandemin. För personalen gällde det hälsorisker i form av hög arbetsbörda och känslomässig belastning, medan de boende riskerade minskad livskvalitet samt sämre vård och omsorg. Det framhåller författarna till SNS-rapporten Covid-19 på äldreboenden – personalens erfarenheter.
De nya kraven på smittskyddsarbetet försvårades av brister i alltifrån information och hygienrutiner till språk- och yrkeskunskaper. Låg bemanning med stor andel timanställda och vikarier bidrog också till sårbarhet.
»Vi intervjuade anställda på fyra äldreboenden i Stockholm om hur deras arbetssituation såg ut under två år av pandemin. De vittnade bland annat om hur brister i språkkunskaper och utbildningsbakgrund hos nyanställda försvårade arbetet«, säger Sara Erlandsson, lektor i socialt arbete.
Enligt de intervjuade varierade kompetensen även bland utbildade undersköterskor.
»Det finns flera olika undersköterskeutbildningar. Personal som vi talat med anser att flera av utbildningarna inte håller tillräckligt hög kvalitet«, säger Petra Ulmanen, lektor i socialt arbete.
De intervjuade beskrev också hur äldres självbestämmande begränsades när det infördes besöksförbud och de isolerades i sina lägenheter. Enligt rapporten kan boende dessutom ha utsatts för medicinska risker till följd av Region Stockholms beslut att inte prioritera äldre för sjukhusvård, särskilt som äldreboendenas läkare endast var tillgängliga på telefon i början av pandemin. Intervjusvaren tyder överhuvudtaget på att smittskyddsåtgärder sänkte vårdens och omsorgens kvalitet. Förutom att drabba de äldre så medförde detta en känslomässig belastning för personalen.
»Äldreboenden är de äldres hem, inga infektionssjukhus. Personalen tvingades till svåra avvägningar mellan enskildas rätt till självbestämmande och att hindra smitta. Det behövs mycket mer stöd och vägledning för sådana situationer«, säger Sara Erlandsson.
Rapportförfattarna uppmanar politiker och andra beslutsfattare att dra lärdom av personalens erfarenheter. Dels för att stärka förutsättningarna att hantera framtida smittspridning, dels för att förbättra omsorgen i stort. Pandemin förtydligade vad som alltid behövs för att ge god omvårdnad på äldreboenden, menar Erlandsson, Ulmanen och Wittzell.
I rapporten undersöks olika personalgruppers erfarenheter av hur pandemin hanterats på äldreboenden i Stockholms stad. Forskarna har gjort en fallstudie av fyra äldreboenden där de intervjuat enhetschefer, sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden under våren 2022. De har även samlat in uppgifter om äldreboendenas storlek och bemanning samt lokalernas utformning.
Sara Erlandsson är lektor i socialt arbete vid Stockholms universitet.
Petra Ulmanen är lektor i socialt arbete vid Stockholms universitet.
Sara Wittzell är doktorand i socialt arbete vid Stockholms universitet och har varit forskningsassistent i studien.
Ta del av våra senaste nyheter. Få nya insikter och håll dig uppdaterad om viktiga samhällsfrågor.