När äldre behöver såväl regional vård som kommunala vård- och omsorgsinsatser kan det uppstå lägen där ingen part tar helhetsansvar. Den risken består trots åratal av försök till förbättringar och trots att problemen blev särskilt tydliga under pandemin, skriver Paula Blomqvist och Ulrika Winblad i SNS-rapporten Samverkan kring multisjuka äldre: lärdomar från praktik och forskning. Oplanerade återinskrivningar på sjukhus av multisjuka äldre har ökat. Och fast det finns en lag om så kallad samordnad individuell planering, SIP, kommer inte alltid någon sådan till stånd, påpekar de.
»Förutom stress och oro så medför det medicinska risker för patienterna när samordningen inte fungerar. Det är också ett samhällsekonomiskt problem eftersom det ofta leder till ökat behov av sjukhusvård«, säger Paula Blomqvist, professor i statsvetenskap.
I rapporten går forskarna igenom såväl svenska erfarenheter som internationell forskning på området. De finner att samverkansreformer kan ha positiva effekter, främst då det gäller patientnöjdhet och tillgänglighet. Men de konsaterar också att personalbrist tycks vara ett av de största hindren för lyckad samverkan. Samtidigt som det behövs fler läkarinsatser i kommunala verksamheter, så finns det för få allmänläkare inom regionerna. Det råder även brist på sjuksköterskor och annan medicinsk personal inom kommunal vård och omsorg.
»Att stärka den medicinska kompetensen inom kommunerna är avgörande för att fler äldre ska kunna få hjälp i tid på rätt vårdnivå. Vi ser också att primärvården inte har den kapacitet som krävs för att möta upp multisjuka äldres vårdbehov«, säger Ulrika Winblad, professor i hälso- och sjukvårdsforskning.
Blomqvist och Winblad vill därtill se tydligare statlig styrning av samordningen mellan aktörerna inom vård och omsorg. Lagtexten på området slår fast att de ska samverka, men säger däremot inte något om hur. Därför har det utvecklats en mängd lokala modeller som sammantaget är svåra att överblicka och utvärdera. Dessutom bygger uppföljningen från myndigheter och organisationer till stor del på vad som beskrivs som goda exempel. Det blir en otydlig form av styrning, menar forskarna i rapporten och efterlyser mer precisa riktlinjer.
om författarna
Paula Blomqvist är professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
Ulrika Winblad är professor i hälso- och sjukvårdsforskning vid Uppsala universitet.
Mer inom Hälsa, vård och omsorg
SNS Analys: vård av friska gör köerna längre för de sjuka
Trots att Sverige satsar mer resurser än någonsin på sjukvård växer vårdköerna. Forskaren Minna Johansson menar i en ny rapport att en...Fler dödsfall och våldsbrott: Ny studie belyser allvarliga konsekvenser av LVU
Barn som tvångsomhändertas löper betydligt högre risk att dö i ung ålder. Trots att ingripandet syftar till att skydda barnen har tvångsplaceringen i vissa fall motsatt effekt, visar en ny rapport från SNS.Onödiga kostnader när patienter avstår från billigare läkemedel
Trots att patienter erbjuds billigare och likvärdiga alternativ vid köp av receptbelagda läkemedel, genom ett så kallat generiskt utbyte, väljer en del att avstå. Motståndet till att byta beror ofta på okunskap och leder till ökade kostnader, menar David Granlund i en ny SNS-rapport.Anna Norén om Mötesplats vård: Målet är att ge beslutsfattare kunskap för att driva förändring
I SNS nya seminarieserie Mötesplats vård ligger fokus på att tillhandahålla forskningsbaserade underlag för beslutsfattare. Projektet ska ge politiker, näringslivet och offentlig...