Under de senaste 15–20 åren har äldreomsorgen gjorts om rejält. Hemtjänst i eget boende har blivit mycket vanligare medan andelen som bor på äldreboende har halverats. Nu införs dessutom välfärdstekniska hjälpmedel som kameraövervakning och läkemedelsrobotar. Till exempel använder i dag tre av fyra kommuner digital nattillsyn för äldre med hemtjänst.
Förändringarna motiveras bland annat med att fler ska kunna bo kvar i eget hem och vara självständiga. Men i Sverige används inte de framtagna metoder som finns för att kartlägga vilken omsorg dagens och framtidens äldre vill ha. Därför finns också risk för att äldreomsorgen förändras på ett sätt som minskar de äldres välbefinnande.
»Kostnaderna för äldreomsorgen väntas stiga i takt med att andelen äldre ökar. Samtidigt har kommunerna begränsat med pengar och tiden för att ge omsorg kan inte kortas hur mycket som helst. Därmed lär det behövas ytterligare förändringar inom äldreomsorgen. Då är det viktigt att veta vad de äldre värdesätter, så att förändringarna inte försämrar deras livskvalitet«, säger Sara Olofsson, forskningsledare vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE.
I SNS-rapporten Att kartlägga värdet av äldreomsorg pekar hon och forskarkollegan Ulf Persson på att det finns få undersökningar av livskvalitet bland dem som får äldreomsorg i Sverige. Men de studier som ändå har gjorts väcker frågor. Många äldre sätter till exempel stort värde vid att få träffa personal de redan känner, vilket har blivit mindre vanligt på senare år. Det är också många äldre som önskar anpassat boende redan vid lindriga funktionsnedsättningar. Vad säger det om den så kallade kvarboendeprincipen?
»Trenderna inom äldreomsorgen ser ut att minska äldres livskvalitet. Därför är det viktigt att få en klar bild av vad som påverkar deras välbefinnande. Vi rekommenderar att man undersöker hur nuläget ser ut med hjälp av metoder som redan används i andra länder och sedan tar hänsyn till de äldres upplevelser i utvecklingsarbetet framöver. Det är till exempel oklart vad de tycker om den välfärdsteknik som nu införs inom stora delar av äldreomsorgen«, säger Ulf Persson, Senior Advisor vid IHE.
om författarna
Sara Olofsson är doktor i hälsoekonomi och forskningsledare vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi.
Ulf Persson är professor i hälsoekonomi och Senior Advisor vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi.
Mer inom Hälsa, vård och omsorg
SNS Analys: vård av friska gör köerna längre för de sjuka
Trots att Sverige satsar mer resurser än någonsin på sjukvård växer vårdköerna. Forskaren Minna Johansson menar i en ny rapport att en...Fler dödsfall och våldsbrott: Ny studie belyser allvarliga konsekvenser av LVU
Barn som tvångsomhändertas löper betydligt högre risk att dö i ung ålder. Trots att ingripandet syftar till att skydda barnen har tvångsplaceringen i vissa fall motsatt effekt, visar en ny rapport från SNS.Onödiga kostnader när patienter avstår från billigare läkemedel
Trots att patienter erbjuds billigare och likvärdiga alternativ vid köp av receptbelagda läkemedel, genom ett så kallat generiskt utbyte, väljer en del att avstå. Motståndet till att byta beror ofta på okunskap och leder till ökade kostnader, menar David Granlund i en ny SNS-rapport.Anna Norén om Mötesplats vård: Målet är att ge beslutsfattare kunskap för att driva förändring
I SNS nya seminarieserie Mötesplats vård ligger fokus på att tillhandahålla forskningsbaserade underlag för beslutsfattare. Projektet ska ge politiker, näringslivet och offentlig...