De senaste årens brottsutvecklingen har väckt debatt om vilka åtgärder som är effektivast mot kriminalitet. Men det råder brist på studier om detta ur svenskt perspektiv, konstaterar forskaren Mikael Priks i SNS-rapporten Hur påverkar polis och övervakningskameror brottslighet?
»Det är inte alltid så enkelt att mäta hur olika insatser påverkar kriminalitet. Dels görs de vanligtvis i områden där brottstrenden går uppåt, vilket gör att effekter av insatserna kan maskeras av den underligganden trenden. Dels genomförs ofta en kombination av åtgärder. Det gör det svårt att utvärdera vad som egentligen hjälper«, säger Mikael Priks, professor i nationalekonomi.
Studier som försöker hantera dessa problem visar att svensk polis har varit bra på att minska huliganism, brott som begås av livsstilskriminella och brott i utsatta områden. Men det finns få samhällsekonomiska analyser som visar om det är kostnadseffektivt med fler polisinsatser och hur de i så fall bör utformas.
Likaså är det svårt att klarlägga övervakningskamerors effekter på kriminalitet men det finns även här viss forskning inom området.
»Internationellt finns det studier som mäter övervakningskamerors effekter på ett trovärdigt vis. Enligt dem tenderar kamerorna att minska antalet anmälda brott i stadsmiljö med cirka 20–25 procent«, säger Mikael Priks.
Resultaten stöds av en studie som visar att brottsligheten i Stockholms tunnelbana minskade i ungefär samma utsträckning när övervakningskameror sattes upp. Men undersökningarna i Sverige är så få att det är svårt att dra några allmänna slutsatser, påpekar Mikael Priks i rapporten.
»Det behövs mer forskning på det här området utifrån svenska data. Forskare och Polismyndigheten borde samverka för att utforma utvärderingsmetoder redan innan insatser görs. Så skulle beslutsfattare kunna få bättre underlag för att besluta om effektiva brottsbekämpande åtgärder«, säger han.
om projektet
Rapporten Hur påverkar polis och övervakningskameror brottslighet? är en del i SNS forskningsprojekt Brottslighet och samhälle. Det pågår 2022–2024 och fokuserar på hur brottslighet kan motverkas samt på vilka åtgärder som är effektiva i sammanhanget.
om författaren
Mikael Priks är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Mer inom Demokrati och samhälle
Riksdagsledamöterna: ”Tonen har blivit hårdare”
Allt fler politiker utsätts för hot och trakasserier. Riksdagsledamöterna Ida Karkiainen (S) och Erik Ottoson(M) berättar om sina erfarenheter. Hot och trakasserier...SNS Demokratiråd 2026: Klarar riksdagen av uppdraget som folkets främsta företrädare?
Riksdagen är demokratins kärna – men det finns förvånansvärt lite aktuell kunskap om hur den sköter rollen som folkets främsta företrädare. Inför...Hat och hot mot kvinnliga politiker ligger kvar på en hög nivå
För tre år sedan publicerade forskaren Sandra Håkansson en SNS Analys med titeln ”Betalar kvinnor ett högre pris för makten? Hot och...SNS Beredskapskommission: Så kan beteendeekonomiska insikter göra kriskommunikation mer effektiv
Sverige genomför en historisk upprustning av totalförsvaret. Men hur kan den ske på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt? Det är en fråga som...