Hoppa till innehållet
Böcker | 2002-04-14

Att nyttja genetisk information. Hur mycket ska försäkringsbolagen få veta?

Marian Radetzki, Marcus Radetzki, Niklas Juth

Gentekniken har avsevärt förbättrat möjligheterna att förutse individuella sjukdoms- och dödsfallsrisker. Det är uppenbart att gentekniken kan bidra till en effektivare marknad för privata personförsäkringar genom differentiering av premier. Detta förhållande har blivit föremål för kritik med etiska förtecken, och i stället för att ivrigt emotse genteknikens landvinningar har försäkringsbolagens tillgång till genetisk information begränsats genom reglering.

Författarna visar att rådande begränsningar kommer att medföra allt större problem med asymmetrisk information och moturval som på sikt kan äventyra försäkringsföretagens överlevnad. Delar av regleringen bör därför upphävas. Fri tillgång till genetisk information aktualiserar emellertid latenta problem med kränkning av försäkringssökandes personliga integritet och svårigheter att alls få teckna försäkring. Författarna menar att dessa problem blir svåra att lösa annat än genom en återuppbyggnad av den obligatoriska socialförsäkring som på senare tid varit föremål för betydande nedmontering.

  • Författare

    Marian Radetzki

  • Författare

    Marcus Radetzki

  • Författare

    Niklas Juth

Kategorier

Ämne

Andra böcker inom Fler ämnen

  • Böcker Fler ämnen

    Den svala svenska tilliten. Förutsättningar och utmaningar

    Tillit mellan människor är en viktig resurs som kan bidra till att skapa lösningar på bland annat samhällsproblem. Är tilliten lätt att rasera eller är den i grund och botten stabil? Påverkas människors tillit av faktorer i omgivningen där de verkar och bor?
  • Böcker Fler ämnen

    Kan landet lagom vara bäst?

    Sverige och de nordiska länderna är i främsta ledet i fråga om ekonomi, innovationsförmåga, välfärd och miljö.
  • Böcker Fler ämnen

    Maktens signaler. Från plym till naket huvud

    Makthavare talar till oss med sina ord och sina handlingar. Men också med andra signaler som hur de klär sig, uppträder, friserar sig. Och de kan ändra stil. Hur ska vi tolka en president utan slips, en partiledare med märkesväska eller den strängt formelle premiärministern i ett skuldsatt land?
  • Böcker Fler ämnen

    En resa i kommunikation. Fallet Sveriges riksbank

    Åren 2007-2009 upplevde Sveriges riksbank en berg- och dalbana när det gällde förtroende hos vissa målgrupper, först utskälld och sedan hyllad. Kritiken handlade i mångt och mycket om Riksbankens kommunikation. Det kommunicerades för lite, för otydligt och Riksbanken gjorde dåliga eller svårbegripliga prognoser.

Missa inget från SNS. Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Ta del av våra senaste nyheter. Få nya insikter och håll dig uppdaterad om viktiga samhällsfrågor.