Decentraliserad kommun - exemplet Göteborg

När Göteborg 1990 delades in i 21 stadsdelar – med var sin politiska nämnd och var sin förvaltning för skola, social verksamhet, fritid och kultur var det många som förklarade att idén med en kommundelsorganisation redan var något passerat. Nu, fem år senare, har politikerna i Stockholm också beslutat sig för att genomföra en stadsdelsreform. I Malmö, liksom för övrigt också i Lund, är man på väg i samma riktning.

I detta läge blir erfarenheterna av stadsdelsreformen i Göteborg av allmänt intresse. Om dessa erfarenheter vet vi ganska mycket, tack vare att en stor, allsidigt sammansatt forskargrupp följt reformen ända från utgångsläget fram till och med 1994. Initiativet till denna utvärdering utgick från kommunledningen. Undersökningarna har utförts som oberoende forskning av personer vid sju samhällsvetenskapliga institutioner vid Göteborgs universitet.

Den bild som framträder av stadsdelsreformen i Göteborg är mångfacetterad. I denna bok sammanfattar forskarna resultaten och belyser konsekvenserna av en reform som har syftat både till decentralisering och till integration mellan olika kommunala verksamheter.

För redigering och en gemensam ram svarar professorerna Sten Jönsson (företagsekonomi), Sigvard Rubenowitz (psykologi) och Jörgen Westerståhl (statsvetenskap) . Övriga författare är Kent Asp, Björn Brorström, Marie Carlsson, Lennart Jansson, Christian Jensen, Bengt Johansson, Ingrid Johansson, Lennart Nilsson, Eva Palmblad, Bengt G. Rundblad, Joseph Schaller, Rolf Solli och Lennart G. Svensson.