Europaparlamentet - EG:s demokratiska ansikte

Europaparlamentet är mest känt för att sakna makt och för att ständigt flytta mellan sitt säte i Strasbourg och sina arbetsplatser i Bryssel och Luxemburg. ”Cirkus Samråd” kallas det för i medierna. Men parlamentet förnyas under 1994. Det får nya ledamöter från de tolv EU-länderna i samband med Europavalen i juni. Det har fått nya befogenheter och ansvarsområden genom Maastrichtfördraget och det har trimmat sina politiska och administrativa rutiner för att kunna möta kraven på att vara EG:s demokratiska ansikte.

EU är helheten men endast EG stiftar lag. Det är EG:s lagstiftning i ministerrådet som kan lida av ett ”demokratiskt underskott” – en brist i den folkliga förankringen och kontrollen. Med stor sannolikhet kommer Europaparlamentets inflytande att förstärkas vid EU:s nästa fördragsgenomgång som är bestämd att äga rum 1996. Sverige och de andra EFTA-länderna har redan fått lära sig att de politiska besluten i parlamentet inte kan levereras på beställning av Europeiska kommissionen eller av medlemsländernas regeringar. Europaparlamentet är politiskt och inte diplomatiskt.

Om denna fascinerande institution skriver sociologen Christian Andersson och statsvetaren Rutger Lindahl.