Finsk ingenjörskonst och svenskt imperiebyggande

I början av 1990-talet gick svensk skogsindustri in i den djupaste av kriser. För år 1995 redovisades emellertid sammantaget de största vinsterna någonsin. Man talar om skogsindustrin som ett lokomotiv som drar Sverige ur krisen. Huvudförklaringen till denna scenförändring står att finna i deprecieringen 1992.

Skogsnationen Sverige är mycket beroende av en fortsatt lågt värderad krona. Svensk välfärd skapas i svenska bruk, och hur konkurrenskraftiga är dessa vid exempelvis en valutakurs på sex kronor per dollar? En konsolideringsprocess, i utvecklings- och produktionstekniska termer, måste till inom skogsindustrin för att bidra till att Sverige återindustrialiseras. Är den svenska institutionella miljön tillräckligt konkurrenskraftig för att säkerställa en sådan utveckling? Och har de svenska skogsföretagen inlett en ny framgångsrik period som får sin kulmen bortom sekelskiftet, när väl fusionsvinsterna hämtats hem till fullo?

Även den finska skogsindustrin gick in i en kris i början av 1990-talet. Den hade emellertid tidigt växlat över till mer förädlade kvaliteter och förvärvat betydelsefulla svenska företag som levererar teknisk utrustning och know-how till skogsindustrin. Produktprofilen betraktades som en förebild i Sverige och som en mycket svår konkurrent i ”slaget om den europeiska pappersmarknaden”. Hög skuldsättning och ett svagt kassaflöde innebär dock ett sämre framtida handlingsutrymme jämfört med svenska skogsföretag.

I denna studie jämförs den svenska och den finska skogsindustrin. Författaren visar att länderna utvecklat olika nationskoncept från mitten av 1960-talet. Det finska, som utvecklats i en positiv ekonomisk nationalism och en stark institutionell miljö, är teknologiorienterat och hemmabaserat. Det utvecklas i symbios med maskinindustrin och vilar på ett avancerat ingenjörskunnande – engineering. Det svenska konceptet, som formats under industrikriser och en svagare institutionell miljö, har organiserat fram ”skogsblock” och genomfört stora förvärv i Europa – marketers – och därmed blivit utlandsorienterat.

Christer Peterson är ekonomie doktor och universitetslektor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Umeå.