Sociala investeringsfonder i Sverige – fakta och lärdomar

Du kan läsa mer om den andra rapporten, Att utvärdera sociala investeringar, här.

Sociala investeringar syftar till att möjliggöra uppföljning av de långsiktiga effekterna av en insats och analysera om och hur en tidig insats lönar sig på sikt i form av minskat mänskligt lidande och minskade samhällskostnader. Någon form av sociala investeringsfonder finns i nuläget i 64 kommuner och två landsting och ytterligare 75 kommuner planerar och förbereder införande av sociala investeringsfonder.

Med utgångspunkt i erfarenheterna i Norrköpings kommun, som tillsammans med Umeå var först ut i Sverige med att införa sociala investeringsfonder, presenterar Lars Hultkrantz i sina forskningsrapporter en modell för hur sociala investeringsfonder kan utformas. Han ger också rekommendationer för en nationell strategi.

Några av utmaningarna med sociala investeringar är att effekter syns först efter ett par år och att det inte alltid går att veta vad en insats faktiskt kommer att ge. Det finns också utmaningar i strukturen för kommunernas organisering och styrning.

– I grunden styrs kommunerna med ettåriga budgetar, där pengar fördelas ut till förvaltningar som i sin tur fördelar till verksamheter. Det här föder kortsiktiga perspektiv och stuprörstänkande, säger Lars Hultkrantz.

Att utvärdera effekterna av sociala insatser är oerhört viktigt men görs förvånansvärt sällan, menar Lars Hultkrantz.

– Faktum är att vi har mycket liten kunskap om detta. Vi vet sällan vad sociala åtgärder kostar eller vilka de kortsiktiga effekterna är. Och i princip vet vi aldrig vilka de långsiktiga effekterna är eller vilka framtida kostnader som kan undvikas genom att göra en viss insats. Det är en skillnad från klinisk verksamhet där det finns en stark tradition av effektutvärdering, säger Lars Hultkrantz.

Med rätt stöd skulle kommuner kunna bli bättre på att analysera de långsiktiga effekterna av sociala insatser och få bättre underlag för beslut om användningen av kommunala medel. Lars Hultkrantz efterlyser en central stödfunktion för kommunernas effektutvärderingar av sociala investeringar, på samma sätt som kommunerna får hjälp med till exempel naturvård och trafik.

Rapporterna kommenterades av Susanne Ackum, finansråd vid Finansdepartementet och Lars Stjernkvist, kommunstyrelsens ordförande i Norrköpings kommun.

– Jag blev väldigt glad och inspirerad av att läsa om Norrköpingsinitiativet. Norrköping visar att en bra strukturerad tankemodell hjälper prioriteringen av de knappa resurserna. Jag tror vi kan lära oss mycket av det här, säger Susanne Ackum.

Lars Stjernkvist berättade om bakgrunden till initiativet med sociala investeringsfonder i Norrköping:

– Norrköping har en hög arbetslöshet och vi analyserade kostnaderna för arbetslösheten i nationalekonomiska termer. Det vore cyniskt att inte fundera över hur man får ner det mänskliga lidandet som kostnaderna motsvarar.

Båda ställer sig positiva till Lars Hultkrantz förslag om en central stödenhet för utvärderingar av sociala investeringar.

– Hur ska man få kommuner att avstå resurser idag för lönsamhet om 20, 30 år? Det behövs kunskap om de här insatserna och en central enhet borde kunna sammanställa och analysera effekterna, säger Susanne Ackum.

Uppsatserna Sociala investeringar i Sverige – fakta och lärdomar och Att utvärdera sociala investeringar är skrivna av Lars Hultkrantz, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan vid Örebro universitet. Uppsatserna ingår i SNS fleråriga forskningsprojekt Investeringar i likvärdiga livschanser.

Press

Skånska Dagbladet 2015-05-01: Sociala insatser görs effektivast tidigt

Sydsvenskan 2015-03-25: Utvärdera mera

SvD Brännpunkt 2015-03-25: Fonder bra verktyg mot utanförskap