Vårdcentraler i utsatta områden bättre på målstyrning

I rapporten Att styra och leda en vårdcentral. Hur går det till och vad kan förbättras? undersöker tre ekonomiforskare, Jannis Angelis, Anna Häger Glenngård och Henrik Jordahl, hur väl styrningen fungerar vid svenska vårdcentraler. De använder en internationellt väletablerad metod för mäta kvaliteten på styrning och ledning. Det är första gången metoden används för att studera primärvården.

Studien bygger på intervjuer med 119 verksamhetschefer vid vårdcentraler runt om i Sverige. Resultatet tyder på att kvaliteten på styrning och ledning i den svenska primärvården generellt sett är god. Nästan inga vårdcentraler får riktigt låga poäng enligt det ledningsindex som forskarna använder. Jämfört med tidigare undersökningar har vårdcentraler bättre styrning och ledning än både äldreboenden och företag i allmänhet.

Forskarna finner också att:

• Vårdcentralerna är bäst på att leda genom funktioner och processer, till exempel systematiskt förbättringsarbete. Det finns mest att förbättra när det gäller personalfrågor, som att behålla nyckelpersoner och belöna högpresterande personal.
• Privata vårdcentraler har något högre styrnings- och ledningskvalitet än offentliga. Det tycks delvis bero på att privata vårdcentraler oftare har en chef med erfarenhet från näringslivet. Skillnaderna inom respektive ägandeform är dock större än mellan dem.
• Vårdcentraler med hög poäng i studiens ledningsindex är bättre på att klara vårdgarantin (besökstid hos läkare inom sju dagar).

Ett framträdande resultat är att vårdcentraler vars listade personer har sämre socioekonomiska förutsättningar har högre styrnings- och ledningskvalitet, framför allt när det gäller målstyrning.

– De vårdcentraler som har mer utmanande patienter måste kanske helt enkelt arbeta mer systematiskt med hårdare målstyrning för att få verksamheten att gå ihop, säger Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN.

Rapporten ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle.

Författare

Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning

Jannis Angelis, docent i industriell ekonomi, Kungliga Tekniska högskolan och IFN

Anna Häger Glenngård, ekonomie doktor och lektor vid företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och IFN