Forskningsrapport

Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan – problem och möjligheter

Sverige behöver utveckla ett nationellt utvärderingssystem för skolan och Högskoleprovets användning som urvalsinstrument till universitet och högskolor bör minimeras. Det är två av slutsatserna i forskningsrapporten Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan − problem och möjligheter, som tagits fram på uppdrag av SNS Utbildningskommission.

En koloss på lerfötter

Det svenska systemet för bedömning av elevers kunskaper och för uppföljning av skolans kunskapsresultat kan beskrivas som en koloss på lerfötter. Forskarna ger ett antal konkreta förslag på hur skolans utvärderingssystem kan förbättras och på hur antagningssystemet för den högre utbildningen bör se ut:

  • Nationell kunskapsbedömning. Inför en försöksverksamhet med ett nationellt kunskapsbedömningssystem för grundskolan och gymnasieskolan.
  • Översyn av antagningen. Låt en offentlig utredning göra en total översyn av antagningssystemet till högre utbildning med syfte att komma till rätta med dess allvarliga brister.
  • Renodla Högskoleprovets användning. Återgå till de ursprungliga intentionerna med ett Högskoleprov som utgör en ”andra chans” Detta kan göras på två sätt, dels genom att minska andelen sökande som antas till högre utbildning via Högskoleprovet till 10−15 procent av det totala antalet platser, dels genom att införa en nedre åldersgräns för att få genomföra provet.

– Användningen av Högskoleprovet för antagning till universitet och högskolor är alldeles för omfattande och leder till stora orättvisor. Dessutom riskerar fel individer att antas till utbildningarna, säger Christina Cliffordson.

PISA räcker inte som utvärderingsmetod

Rapporten presenterades på ett seminarium på SNS. Medverkande var rapportförfattarna Christina Cliffordson, professor i pedagogik, Högskolan Väst, Gudrun Erickson, docent i pedagogik, Göteborgs universitet och Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik, Göteborgs universitet. Gustafsson pekade bland annat på risken med att förlita sig i allt för hög grad på internationella utvärderingar, såsom PISA-rapporten:

Vi måste givetvis ta rapportens resultat på stort allvar, men det finns moment i den svenska läroplanen som faller bort i internationella utvärderingar. Vi hamnar i en farlig situation om vi använder dessa internationella studier för att få en bild av hur kunskapsutvecklingen i den svenska skolan ser ut. Vi behöver ett eget långsiktigt utvärderingssystem.

Rapporten kommenterades av Peter Ekborg, biträdande generaldirektör, Skolinspektionen, Anna Ekström, gd, Skolverket och Lena Lindgren, docent i offentlig förvaltning, Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet. Ekström välkomnade möjligheten att utforma nationella provsystemet så att det stödjer både bedömning av mål och en likvärdig och över tid stabil betygssättning. Dock poängterade hon att det är främst en instans som är viktigare än alla andra i skolan:

Allt bygger på lärarna. En renodling av proven kan bli en trygghet för de lärare som sen ska sätta betyg.

Mötet leddes av Camilo Von Greiff, forskningsledare, SNS.

Debatt

Göteborgs-Posten 2014-03-13: Dags att införa nationell utvärdering av skolan