Demokratisering och decentralisering av högskolan: En utvärdering av 1977 års svenska högskoleexpansion

Med 1977 års högskolereform fick Sverige regionala högskolor. Det bidrog till att minska den sociala snedrekryteringen till högre studier, skriver fyra forskare i en ny SNS-rapport.

När högskolan expanderade under efterkrigstiden valde Sverige en modell där lärosäten etablerades på nya platser. Detta möjliggjorde att högre utbildning kunde bedrivas runt om i landet, inte bara vid de gamla universitetsstäderna eller i Stockholm och Göteborg. Några av argumenten för detta var att det väntades leda till att fler studenter från studieovana hem skulle välja att läsa vidare, samt att det skulle gynna lokala arbetsmarknader och näringsliv. Den här rapporten studerar om högskoleexpansionen 1977, då Sverige fick 12 nya högskolor, fick önskade effekter.

Resultat och slutsatser

• Högskoleexpansionen ledde till en ökad andel högskoleutbildade gymnasister från reformkommunen. Ökningen beror till viss del på att fler kvinnor valde att läsa korta högskoleutbildningar. Resultaten visar även att män i reformkommunerna initialt ökade sitt deltagande i korta utbildningar, men med tiden syns en ökad benägenhet att läsa även längre ingenjörsutbildningar.
• Andelen studenter som läser vidare med föräldrar utan högre utbildning ökade med ungefär fem procent i reformkommunerna. Effekten för studenter med två högskoleutbildade föräldrar var dock cirka fem gånger större, runt 25 procent. Eftersom det var så pass ovanligt att ha två föräldrar med högre utbildning år 1977 kom dock merparten av ökningen av antalet som läser vidare från hem där båda föräldrar saknade högre utbildning. För ungdomar med bara en högskoleutbildad förälder syns ingen effekt alls jämfört med övriga kommuner.
• De kommuner som fick nya lärosäten 1977 har en större befolkning 40 år senare, men inte en högre andel högskoleutbildade i sin befolkning generellt sett. De har dock en högre andel högskoleutbildade som saknar högskoleutbildade föräldrar.
• I reformkommunerna försörjer sig även färre som entreprenörer i förhållande till jämförelsekommunerna.

Författare

Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och verksam vid Institutet för näringslivsforskning.

Henrik Hällerfors, doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet och verksam vid Institutet för näringslivsforskning.

Joacim Tåg, programchef vid IFN och gästprofessor i nationalekonomi vid Hanken i Helsingfors.

Thomas Åstebro, professor i entreprenörskap vid HEC Paris och verksam vid Institutet för näringslivsforskning.