Lyssna
Ett försök med gratis spädbarnsvård i Sverige på 1930-talet minskade spädbarnsdödligheten, förbättrade läs- och skrivfärdigheterna samt ökade livslängden. Mest gynnades utsatta barn till ensamstående mammor och barn i familjer som tidigare mist ett barn. Det visar forskning som presenteras i en ny SNS-rapport. Tidiga insatser kan alltså både bidra till långvariga förbättringar i människors liv och minska skillnader i livschanser.
Nationalekonomerna Martin Karlsson och Therese Nilsson har utvärderat hur en försöksverksamhet med fri spädbarnsvård i början av 1930-talet påverkade barnens hälsa, utbildning och inkomster senare i livet. I vården ingick hälsoundersökning för mödrar och barn, information till föräldrar om hur de skulle ta hand om sina barn och hembesök – det som i dag kallas BVC.
Studien visar att vården förbättrade barnens hälsa både på kort och lång sikt. Bland annat minskade risken för spädbarnsdödlighet med 24 procent. Bland de barn som överlevde ökade också livslängden jämfört med de barn som inte fick ta del av vården.
– De som gynnades mest av vården var barn till ensamstående mödrar och barn i familjer som tidigare i livet förlorat ett spädbarn. Deras risk att dö före 75 års ålder sjönk med hela 30 procent, säger Martin Karlsson.
Men spädbarnsvården hade också andra positiva effekter. Exempelvis förbättrades barnens läs- och skrivfärdigheter och fler flickor tog examen från realskolan. I vuxen ålder hade kvinnorna högre sysselsättning och 20 procent högre inkomster jämfört med de kvinnor som inte fått tillgång till samma vård som barn.
Enligt forskarna visar studien på att tidig och förebyggande vård bidrar till långvariga förbättringar i människors liv.
– Trots att vi lever allt längre finns det stora skillnader i både hälsa och utbildning mellan socioekonomiska grupper. Våra resultat visar att information och vård av den typen som ges vid dagens BVC kan bidra till att utjämna skillnader i livschanser, säger Therese Nilsson.
Författare
Martin Karlsson, professor i nationalekonomi, University of Duisburg-Essen
Therese Nilsson, docent i nationalekonomi, Lunds universitet och Institutet för näringslivsforskning