Krig, klimatkris, flyktingströmmar och växande handelshinder kräver ökat samarbete över landsgränser. Till stor del kan det ske inom internationella organisationer som redan finns. Men då måste de stärkas – och trenden går åt motsatt håll, skriver forskarna i SNS Demokratiråd 2023.
Internationella organisationer som FN, WHO och IMF behöver få bättre förutsättningar att hantera de problem som världen nu står inför. Både länder och andra aktörer borde satsa mer på globalt samarbete, skriver fyra professorer i SNS Demokratirådsrapport 2023, Global Governance: Fit for Purpose? I tre viktiga avseenden ser de grundförutsättningarna som goda:
Makt
Överlag har internationella organisationer större makt och förmågor än många tror. Trendmässigt stärks de dock inte längre.
»Från ungefär 1950 till 2010 fick internationella organisationer allt större resurser och inflytande. Under det senaste årtiondet har utvecklingen avstannat – och i vissa fall gått tillbaka”, säger Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap och ordförande för SNS Demokratiråd 2023.
Effektivitet
Internationella organisationer ses ofta ses som präglade av politiska låsningar, men det är de inte på ett övergripande plan. Inför nya utmaningar, som humanitära eller ekonomiska kriser, är de vanligtvis snabba att agera.
»Även om organisationerna sällan löser problemen de satts att hantera, så bidrar de ändå till att förbättra utvecklingen. Nidbilden av att de står handlingsförlamade stämmer helt enkelt inte«, säger Jonas Tallberg.
Legitimitet
Folk har i allmänhet större förtroende för internationella organisationer än för sina egna länders regeringar. Bland såväl medborgare som beslutsfattare ligger stödet för organisationerna dessutom ganska stabilt. Någon legitimitetskris går med andra ord inte att skönja.
»Trots sina brister har de internationella organisationerna mycket av det som krävs för att hantera akuta globala problem. Men deras befogenheter och resurser behöver förstärkas om de ska klara av framtidens stora utmaningar. Som litet omvärldsberoende land kan Sverige gott försöka ta ledartröjan i det arbetet«, säger Jonas Tallberg.
om sns demokratiråd
Sedan 1995 presenterar fristående forskare rapporter om demokratins funktionssätt och principer. Syftet är att stimulera till saklig debatt kring folkstyrets villkor och utveckling.
om författarna
Jonas Tallberg är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Karin Bäckstrand är professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet.
Jan Aart Scholte är professor i global omvandling och förvaltningsutmaningar vid Leidens universitet, Nederländerna.
Thomas Sommerer är professor i internationella organisationer vid Potsdams universitet, Tyskland.