Ökad produktivitet genom utbildning och innovation

Trots snabb teknisk utveckling har produktivitetstillväxten bromsat in. I Sverige liksom i andra avancerade ekonomier har ökningen varit svagare under de senaste decennierna än historiskt.

Ett lands materiella välstånd avgörs främst av produktivitetsutvecklingen, det vill säga hur mycket mer som kan produceras med samma mängd arbete och kapital.

Rapporten analyserar utvecklingen av produktivitet och konkurrenskraft i Sverige i ett internationellt perspektiv. Den diskuterar centrala förklaringar till en avtagande produktivitetsutvecklingen. Särskilt fokus ligger på drivkrafter som forskning och utveckling, kompetensförsörjning, globalisering, strukturomvandling och konkurrens.

Rapporten visar att Sverige i många avseenden har goda förutsättningar, men identifierar också tydliga svagheter. Harry Flam lyfter särskilt fram bristen på utbildad arbetskraft inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM).

Viktiga resultat

• Produktivitetstillväxten i avancerade ekonomier har fallit från omkring 2 procent per år historiskt till en nivå klart under det historiska genomsnittet.
• Ungefär hälften av nedgången kan förklaras av minskade investeringar och ungefär hälften av lägre tillväxt i totalfaktorproduktivitet (TFP).
• Kapitalfördjupning står för omkring 52 procent av produktivitetsökningen i OECD-länder sedan mitten av 1990-talet.
• Sverige har en relativt hög investeringsnivå, där över hälften utgörs av immateriella investeringar (t.ex. mjukvara och FoU).
• Sverige ligger i topp vad gäller investeringar i FoU, cirka 3,6 procent av BNP (tredje högst i OECD).
• Investeringar i FoU ger generellt sätt en positiv avkastning. FoU i utlandet har större effekt på produktiviteten än landets egen FoU och effekten av utländsk FoU är större i små än stora länder.
• Endast drygt 20 procent av högskoleexaminerade i Sverige har STEM-kompetens, vilket är under genomsnittet i jämförbara EU-länder.
• Strukturomvandling har under de senaste decennierna stått för cirka 40 procent av produktivitetsökningen i svenskt näringsliv men ser ut att ha försvagats över tid.
• Företag som bytt ägare har uppskattningsvis stått för 68 procent av produktivitetsökningen sedan millennieskiftet.
• Handel och internationella investeringar är centrala för Sveriges produktivitet och handelshinder är särskilt skadliga för små länder som Sverige med en liten hemmamarknad.
  

Rekommendationer

• Höj ambitionerna för STEM-utbildningarna
  Regeringens mål om 90 000 STEM-studenter per år är för lågt – det krävs 100 000 bara för att nå genomsnittet för Västeuropa.
• Öka ungas intresse för naturvetenskap och teknik
  Staten bör arbeta systematiskt med skolhuvudmännen för att öka intresset för STEM.
• Satsa tidigt på särskilt begåvade elever
  Begåvade elever på högstadiet bör uppsökas och lockas till naturvetenskaps- och tekniska programmen i gymnasiet
• Kompensera för svårare gymnasieprogram
  Den större arbetsinsatsen på naturvetenskapliga och tekniska program bör kompenseras vid antagning till högskoleutbildningar.
• Öka den lärarledda undervisningen
  Lägre avhoppsfrekvens på STEM-utbildningar kräver mer lärarledd undervisning.

Hur studien är gjord

Rapporten bygger på nationalekonomisk forskning och internationella databaser (bl.a. OECD och Eurostat) och kombinerar makrodata med studier på företags- och sektornivå. Rapporten sammanfattar flera av rapporterna och ämnen som behandlats i SNS forskningsprojekt Produktivitet, konkurrenskraft och hållbar tillväxt.

Om författaren

Harry Flam är professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet.