SNS Demokratiråd 2026: Huset på Helgeandsholmen

Den svenska parlamentariska demokratin fungerar i flera avseenden väl. Riksdagen stiftar lag i en stabil takt och Konstitutionsutskottets granskningar har blivit mer eniga över tid. Det framhåller årets Demokratiråd i sin rapport Huset på Helgeandsholmen: Om riksdagen och demokratin.

Men det finns också problem. Nuvarande regering har fått särskilt mycket, och allvarlig, kritik från Lagrådet. KU:s granskningar kan göras tydligare i sina slutsatser. Därtill utsätts en majoritet av riksdagsledamöterna för hot och hat.

Lagrådets roll och kritik är otydliga i lagstiftningsprocessen

Lagrådet har till uppgift att granska lagförslagens förenlighet med grundlagar och rättsordning. Rapporten indikerar att regeringar (2006–2024) hörsammar Lagrådets kritik i begränsad utsträckning. Det saknas även en tydlig ordning i riksdagen för hur Lagrådets kritik ska hanteras, vilket innebär att invändningar riskerar att få litet genomslag. Under perioden har riksdagen utan ändringar antagit 57 av 64 propositioner som har fått allvarlig kritik av Lagrådet. Rapporten visar att regeringen Kristersson under sina första två regeringsår fått både mer och allvarligare kritik från Lagrådet än någon tidigare regering sedan 2006. Men på detta har inte ens oppositionen reagerat nämnvärt.

Ett mer enigt men ibland otydligt konstitutionsutskott

Enigheten i Konstitutionsutskottet (KU) har blivit större enligt rapporten, och den ökade enigheten har inte skett på bekostnad av minskad kritik. Under regeringarna Persson och Reinfeldt kritiserades regeringen i 20 procent av fallen av ledamöter från ett regeringsparti. Under regeringarna Löfven, Andersson och Kristersson har andelen varit 51, 57 respektive 62 procent. Samtidigt menar forskarna att det ibland kan vara svårt att bedöma om KU menar att regeringen har brusiti i sitt agerande.

Över sex av tio ledamöter utsatta för fysiskt eller psykiskt våld

Rapporten undersöker också hot och trakasserier. Varje år uppger i genomsnitt 64 procent av riksdagsledamöterna att de utsätts för fysiskt eller psykiskt våld. Utsattheten är särskilt stor för yngre och personer med invandrarbakgrund. Kvinnor utsätts marginellt mer än män, men drabbas mer än tre gånger så ofta av sexistiska och sexualiserade angrepp.

Trakasserier och näthat kan ha stora konsekvenser för hur uppdraget utövas. Uppåt 40 procent av ledamöterna uppger att de har undvikit att uttala sig offentligt i vissa frågor av rädsla för att bli utsatta för hat, hot eller trakasserier. Den vanligaste frågan att undvika är migration.

Röster om rapporten

Rapporten bygger på ett gediget underlag och visar på allvarliga brister i lagstiftningarbetet som måste mana till eftertanke och omstart.

LI BENNICH-BJÖRKMAN, SKYTTEANSK PROFESSOR I VÄLTALIGHET OCH STATSKUNSKAP, UPPSALA UNIVERSITET

I stort fungerar riksdagen mycket bra men allt måste ständigt prövas. Det gör rapporten på ett utmärkt sätt.

Per Westerberg, tidigare talman, näringsminister och riksdagsman

En nyanserad och mångfacetterad bild av den svenska demokratins ”bultande hjärta” – riksdagen.

Katarina Barrling, Docent i statsvetenskap

Rapportens viktigaste slutsatser

Lagstiftning

• Den sittande regeringen har fått mer kritik från Lagrådet än tidigare regeringar sedan 2006.
• Regeringar hörsammar vanligtvis Lagrådets kritik endast i begränsad omfattning.
• Lagrådets kritik hanteras inte systematiskt i riksdagens utskott.
• Riksdagen reagerar i mycket begränsad omfattning när regeringen inte hörsammar Lagrådets kritik.
• Mellan 2006 och 2024 frångick riksdagen inte regeringens lagförslag i större utsträckning ju allvarligare Lagrådets kritik var – snarare tvärtom.
• Endast omkring 26 procent av riksdagsledamöterna från oppositionspartierna röstar nej till lagförslag som har fått allvarlig kritik av Lagrådet.

Granskning

• KU har blivit alltmer enigt i sin kritik av regeringen, och denna enighet har inte skett på bekostnad av minskad kritik. KU lyckas därtill i ökande omfattning uttrycka vägledande praxis.
• Det finns en risk att KU:s strävan efter enighet leder till urvattnade och svårtydda ställningstaganden.
• KU:s enighet vilar främst på informella normer, som lätt kan hotas av partilojaliteter i ett hårdnande politiskt klimat.

Representation

• Äldre och personer med arbetarbakgrund är underrepresenterade i riksdagen
• 64 procent av ledamöter har utsatts för hot eller trakasserier, vilket är mer än tre gånger så mycket som anställda inom till exempel bevakning och säkerhet (21 procent).
• Unga ledamöter och ledamöter med invandrarbakgrund utsätts oftare än andra för hot och trakasserier.
• Kvinnliga ledamöter är särskilt utsatta för sexualiserande och könsnedsättande angrepp. 41 procent har utsatts under ett givet år, mot 12 procent för manliga ledamöter.
• Riksdagsförvaltningens och partiernas åtgärder fokuserar på att förhind­ra fysiskt våld, trots att det psykiska våldet dominerar.
• Åsiktsrepresentationen mellan ledamöter och väljare är god och har stärkts under de senaste 20 åren.

Demokratirådets reformförslag

Lagstiftning

• Riksdagens utskott förpliktigas att i betänkanden om regeringens propositioner inkludera en redogörelse för Lagrådets yttrande om lagförslaget.
• Inrätta ett rättssekretariat i riksdagen eller stärk på annat sätt riksdagens oberoende juridiska kompetens.
• Utred en förstärkning av Lagrådets kansli.
• Lagrådet bör använda ett standardiserat språkbruk för att uttrycka graden av allvar i sin kritik av lagförslag.

Granskning

• Stärk minoritetsskyddet i konstitutionsutskottet.
• Konstitutionsutskottet bör använda ett standardiserat språkbruk för att uttrycka graden av allvar i sin kritik av regeringen.

Representation

• En bredare definition än ”fysiskt våld” måste tillämpas för att säkra riksdagsledamöternas möjligheter att fullt ut utöva sina uppdrag.
• Särskild hänsyn bör tas till de behov som kvinnliga ledamöter, de med invandrarbakgrund och unga har kring stöd vid psykiskt våld.
• Utred återinförandet av krav på att vara folkbokförd i den valkrets man representerar (det så kallade bostadsbandet).
• Partierna bör vidta åtgärder för att öka andelen arbetare och äldre i riksdagen.

Lyssna på medförfattaren Patrik Öhberg som belyser fler aspekter från rapporten

Laddar…

Om SNS Demokratiråd

SNS Demokratiråd forskar om demokratins förutsättningar, förhållanden och utveckling. Demokratirådet inrättades i mitten av 1990-talet och har sedan dess skrivit om principiella och dagsaktuella frågeställningar om demokratin på lokal, nationell och global nivå. Författarna svarar helt och hållet för analys, slutsatser och förslag.

Om författarna

Jan Teorell (ordförande) är professor i statskunskap, Stockholms universitet

Sandra Håkansson är doktor i statsvetenskap, Uppsala universitet

Daniel Naurin är professor i statsvetenskap, Göteborgs och Oslos universitet

Johanna Rickne är professor i nationalekonomi på SOFI, Stockholms universitet

Patrik Öhberg är docent i statsvetenskap, Göteborgs universitet